- Project Runeberg -  Jacob Casimir De la Gardie. Novell /
13

(1849) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



hvirfiaf ila i kapp att öfverskölja sjödjuren, som
eb-ben här och der lemnat på sanden. Det ligger något
fruktansvärdt i detta hafvets anlopp mot de
menni-skoverk, de förmätna, som dock beräkningen och
snillet hafva vågat sätta emot det stormiga elementet;
men menniskan vågar i sjelfva verket med stolthet
från sina dammar se den själlösa, ehuru ofantliga
naturkraften till mötes.

Men den fristad, som nu erbjöds de från
skeppet undkomna främlingarna var icke ett af
mennisko-förmågans djerfva verk, af det slag, som utgör en
varaktig minnesvård öfver ett besegradt element. Det
var en af de låga Halligeröarna, som icke förmått
*tt öfver vattnet berga mer än en sä ringa yta, atl
man icke ansett det löna mödan att på densamm*
kosta dyrbara dammar. Invånarne på Säderoog äro
fångar, som dväljas i sina farliga bostäder och ulsk*
dem med en oändlig förkärlek, ehuru lookande para**
dis bjudas dem utanföre både på landet och på
sjösidan. Sjelfva farorna göra nemligen hemmet dyrbart
för Halligerbon. Minnena af de öfversvfimningar, som
han uthärdat, utan att gå under, de äfventyr han
npplefvat på hafvet än med sin lätta båt bland
flodens böljor, än med säkert öga och snabb hand
springande på de af ebben blottade sandbankarna, stå för
hans själ i glansen af uppeldande segrar. Men för
hvar och en annan, som icke njutit sitt lifs bästa
stunder i dessa sällsamma nejder, erbjuda de endast
farornas och armodets nedslående anblick.

Så var förhållandet med de från Svenska
skeppet räddade. De betraktade med en djup rysning den
låga, gröna fläck, som skulle emottaga dem. De sågo
med häpnad de få, äfventyrligt sammansatta, af inga
trän beskuggade hus, som skulle hysa dem,
medan böljorna rullade sitt skum finda upp till dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghcasimir/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free