- Project Runeberg -  Svenska national-drägter /
28

(1845-1849) [MARC] Author: Robert Wilhelm Ekman, Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DALARNE. 13 och 14. ORSAPOLSKAN OCH EN SÖNDAGSMORGON I MORA.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DALARNE.

13 och 14.
ORSAPOLSKAN OCH EN SÖNDAGSMORGON I MORA.



En blick på lifvet hos Dalallmogen mötes af sällsamma
motsatser i folkets lynne, liksom i dess seder. Samma
menniskor, som kunna, på en utvandring, öfverlemna sig åt stundens
hänförelser, och som till och med icke äro så noga med huru
långt de lemna fritt utrymme åt sitt sjelfsvåldiga sinne, äro
inom hemmet de allvarligaste och bästa medborgare, som man
kan önska. Inom deras husliga område förekomma de
aktningsvärdaste dygder och den stränga tukt, som utöfvas inom hvarje
byalag, utvecklar en sedlighet, som förvånar fremlingen. Har
man sett dessa improviserade fester vid en landsväg eller på en
liten öppen plats i skogen, der Orsapolskan, bekant för sin raska,
nästan svindlande fart, griper de närvarande, börjande med de
yngsta medlemmarna i skaran, som sammanträffat, och slutligen
ryckande med sig i den vilda hvirfveln äfven de äldre, till och
med sjelfva spelmannen, skall man icke tro sina ögon vid
anblicken af de stilla, fromma fysiognomierna en söndagsmorgon
i sjelfva hemorten, vid dess kyrka. Scenerna äro på hvar sitt
sätt märkvärdiga och bekanta. De finna sin närmaste
förklaring i den verkliga själskraft, som ligger hos Dalfolket och gör
för dess sinnen möjliga en öfvergång och en sammangjutning
af olika känslor. Denna kraft, som underhålles af en skön
natur och härdas af en sträng uppfostran, förnekar sig icke
gerna ända in till ålderdomen. Den bibehåller sig såsom
kärnan hos Sveriges förnämsta, äfven genom sina minnen utmärkta
allmoge. Den yttrar sig också i en stolthet, som gör folket
mindre lätt att styra af myndigheterna, så framt icke deras
representanter veta att förvärfva sig personlig aktning.

Den mest karakteristiska anblick, som erbjudes betraktaren
i Dalarne, utgöres emellertid just af söndagsmorgonen i Mora.
Det folkhvimmel, som uppstår, då kyrkbåtarna aflemnat allt sitt
folk, och då från alla kanter äfven fremlingar ankomma, till
och med kullor från grannsocknarna, liknar en landtmarknad.
Efter gudstjensten bildar folket, som merendels medför sin
middagskost, grupper, der den landtliga måltiden njutes och äfven
gästfriheten, sådan den framträder bland obildade naturbarn,
utöfvas. Barnen, som gerna medföras till kyrkan, bidraga icke
litet till glädjen af detta slags offentliga samhällslif i Dalarne.

Man har klagat att det nationela lynnet, liksom de
provinciela egenheterna, alltmera försvinna bland Svenska folket.
Det är en förlust, som visserligen förminskar det romantiska
interesset inom fäderneslandet, men huruvida, då i alla fall den
fordna enkelheten med sina allvarsamma, sträfva dygder icke kan,
vid en tilltagande odling, bevaras, egentligen under den jemnare
fördelningen af upplysning och, om icke förmögenhet, dock
arbetsförtjenst, den nämnda förlusten icke är fullt ersatt af en
bättre mensklighet, en vackrares lycka, det må af efterverlden
afgöras. Ännu kan Dalarne häfda sin rätt att aktas främst
bland Sveriges landskap.

-*-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:27:51 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mghdragt/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free