Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ankomst till hofvet, så skulle vi verkligen anse
vår resa företagen i den lyckligaste stund i
verlden.”
Anna låtsade icke höra alla de grannlåter,
som han strödde för henne. ”Kan det vara
möjligt,” frågade hon, för att vända talet på
något annat, ”som ryktet berättat här, att vi
snart komma att förlora vår Fröken Anna? Det
påstås allmänt, att hon skall vara förlofvad —”
Brahe spillde i detsamma en stor plump på
sitt bref och sprang upp. ”O, jämmer! Nu
måste jag skrifva om alltsammans,” sade han
småond och ref sig i pannan.
Likväl befanns det, att brefvet kunde
passera som det var, och det förseddes med sin
tillbörliga vaxförsegling.
”Du kan slippa att skrifva om din ring,”
vände Brahe sig till sin vän. ”Det är
emellertid godt, att du har honom hos dig.”
I detsamma kom Bolla och berättade, att
Herr Erik var färdig, hvarpå han sjelf
äfvenledes inträdde, förmodligen för att, innan han
afreste, ännu en gång få se sin vackra kusin och
taga godnatt af henne.
”Strax på eftermiddagen skall jag vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
