Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJETTE KAPITLET.
I en betjentkammare i flygelbyggningen hade
gubben Rahm och hans dotter spisat. Den oförskämde
tiggaren tycktes anse allt hvad som framsattes för
honom såsom endast en tillbörlig skatt åt hans
rättigheter; men midtunder det öfverflöd, som han lät sig
väl smaka, tycktes han med en besynnerlig missunsamhet
betrakta hvarje beta, som den bäfvande flickan
förtärde. Hans blickar, så snart de fästades på henne,
erhöllo ett sällsamt uttryck af hot, och likväl var det
faderskärleken som framträdde på ett så sig sjelf i
yttre måtto motsägande sätt. I ett sådant sinne, som
gubben Rahms, kunde nöden icke alstra ödmjukhet
och ömhet; hans kärlek visste ej att uttrycka sig i
försakelser och uppoffringar, i omvårdnad eller
åtminstone mildhet mot det älskade barnet. Tiggargubbens
faderskärlek var sträng, obarmhertig, svartsjuk: han
fordrade af henne alla uppoffringar, och var i sjelfva
verket hennes plågoande, emedan han tyckte sig icke
kunna vara hennes välgörare.
Så snart tiggarnes måltid var slutad, lade sig gubben
helt obesvärad på en i rummet befintlig säng, medan
han befallte flickan att vaka öfver hans hvila och
väcka honom, så snart någon kom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
