Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergman anhåll att blifva presenterad för honom,
hvarpå den senare genast, medan hans väldiga och
imponerande gestalt stod upprest, tog till ordet och talade
ntan omsvep: »Det fågnar mig obegripligen att fa
göra herr grefvens bekantskap, och jag skall på
stående fot begagna den för att framföra en vördsam
anhållan: Låt oss få behålla herr grefven och den
tref-lige herrn, som vi nyss gjort bek^nUlap med, någon
tid hår på orten! Kom och helsa på oss! Sitt ned
och drick nu till en början ett glas med oss!»
Evert kände sig upplifvad af den enkla, frimodiga
och likval så välmenande och uppriktiga tonen»
tackar ratt hjertligl!» sade han med en glädtighet och
ledighet, sons helt och hållet felats honom i salarna
och förmaket på Tofteborg. »Vi komma kanske att
stanna här en vecka, och då skulle det vara oss kftrt,
om vi blefve välkomna vid ett besök hos herr
prosten!»
»Topp — välkomma!» utropade prosten med ett
handslag åt grefven och ett slag på Lodmans axel. »Då
träffas vi — icke sant, herr konstapel?»
Nu lade sig Broman i samtalet* »Det var
hederligt, grefve Evert!» sade han. »Då är jag säker att
den gamle läraren i Granskog också får se sin fordne
lärjunge hos sig? Visst är Knorreberga bara två mil
från Munkeborg, då Granskog är fem; men på en
vecka låter det väl göra sig att resa de fem milen
också.»
»Äfven min syster skulle gerna önska att få tråfla
sin lärare,» yttrade Evert — »skulle herr prosten
behaga stiga in till henne?»
»Mycket gerna, mycket gerna!» myste prosten. »Det
var kärt alt jag blifvit igenkänd af grefvionan!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
