Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne med vördnadsfull uppmärksamhet. Hennes uppsyn
bar uttrycket af en viss besynnerlig, men glad oro;
hennes ögon hvälfde sig omkring med en egen, sällsam
glans.
»Anna!» utropade grefvinnan Lillie och flög, med
utsträckta armar, emot henne.
Birger Bergman släppte hennes hand och tog ett steg
tillbaka, för att icke störa de båda väninnornas
omfamning.
»Agnes!» var allt hvad äfven grefvinnan Lillienstedt
förmådde yttra.
De båda väninnorna slöto hvarandra gråtande intill
trofasta hjertan.
Då äfven Crisman Lillie skyndade dit med Ada, slöt
han den blyga Anna i sin famn.
»Och du, min stackars Anna, du har vårdat mitt
barn, fast du varit blind!» utbrast grefvinnan Agnes.
»Gud välsigne dig för din ömhet, din vänskap!»
Anna svarade blott med en omfamning.
»Men, min Gud,» utropade general-auditören, »hur
är det med Annas ögon?»
»Det har ljusnat något,» svarade hon; »jag kan
urskilja något omkring mig: jag ser liksom formen af
Agnes’ gestalt.»
Agnes tryckte henne fastare till sitt bröst. »Gud
är så god emot oss,» sade hon: »jag har det hoppet att
du skall återfå din syn, Anna!»
Nu helsade Crisman Lillie på herr Bergman.
Grefvinnan Agnes igenkände honom också i detsamma och
presenterade honom, efter en vänlig helsning, för sin
man.
»Jag har länge önskat att få göra herr Bergmans
bekantskap,» sade general-auditören; »det är mig så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
