- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
33

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genast ville skynda sig att reparera sin
oförsiktighet:

— Ni måste lära känna min man, Lord
Byron. Nu skall jag låta höra efter, om han
är hemma ...

— En annan gång, afbröt han hastigt. Jag
fruktar nästan ... Han stammade plötsligt,
tittade tafatt ner och reste sig lika tafatt och
osäkert... (»Men han är ju blyg som en liten
skolpojke!», tänkte Lady Caroline). Jag är
rädd för, att jag rakt inte har tid att stanna

längre ... Inte i dag ...

— Då måste ni verkligen komma snart
igen, sade hon vänligt, nästan uppmuntrande.
När kan ni äta middag hos oss ?... I dag ?
... Å, det är sant, i dag skola vi bort. Och i
morgon är jag heller inte hemma. Men i
öfver-morgon! Kom och ät frukost hos oss i
öfver-morgon. Då är William säkert hemma...

— Tack, jag vet inte om jag kan. Nu

skall jag se efter. Man har ju så mycket att

stå i nu för tiden ...

— Lejon! sade hon och skakade
kamratligt hand med honom. Visst kommer ni! Ni
kan hinna med allt möjligt, innan vi äta. Vi
äro alltid sena af oss här i huset...

Han böjde ännu en gång tackande på
huf-vudet och tog afsked.

3. — Mailing.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:12:13 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mholbyron/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free