Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ha vi inte »talat ut» förut? Ha vi någonsin
gjort något annat? Vi började med att »tala
ut» och vi ha jämt fortsatt med det. Men jag
vet förstås ingenting om er. Ju mer jag ser er,
ju mindre vet jag om er ...
— Å prat, sade hon bara. Ni afbröt mig,
jag tänkte på något... Nu har jag glömt det...
För resten är det inte meningen eller tanken,
det kommer an på, när man talar — vi ha
nästan allesammans samma tankar och vi låna
dem ifrån hvarandra och ärfva dem ifrån
hvarandra ... Nej, det är vårt sätt att yttra dem,
det är den färg, den skiftning vi ge dem,
medan de äro i vårt ägo — det är det... det
är det...
— Det är just det! sade Byron retsamt
med sin leende blick i hennes. Nu tappar ni
hort er själf i abstraktioner... Nej, det är
mycket värre — ni tappar bort m i g.
Han hade åter lyckats att förvirra henne
och satt och smålog och såg på henne. Aldrig
i sitt lif, tyckte han, hade han hyst en sådan
kärlek till henne som nu, då hon tydligen var
så obekymradt omedveten, så milsvidt höjd
öfver ett sådant begrepp som »kön». Var detta
verkligen densamma Caroline, som i går
supe-rat med honom i Lady Jerseys matsal och
hvars arm — det var han säker på — ännu
bar märken efter hans våldsamma kyssar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
