Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menade allvar och inte ämnade låta afspisa sig
med fraser.
— Hvarför vill ni nu absolut drifva mig
härifrån, Lady Melbourne? mumlade Byron
med denna parodiskt klagande, trumpet
förebrående röst, som ensam var nog att ge honom
ett slags bortskämd yngre-brorsställning hos
så många damer, och som förledde dem att
trots allt förtal och alla skvallerhistorier tro
på hans ungdomliga menlöshet och oskadlighet.
— Jag vill öppna era ögon, Lord Byron,
sade Lady Melbourne, och ni vet, att det är inte
första gången jag försöker det. Tro mig — hon
nickade öfvertygande — jag har sett världen
i omkring sextio år nu och vet hvad och hve m,
som passar för en karl som ni. Ni är
visserligen alldeles förtrollande intagande sådan som
ni är... Nej, gör inga misslyckade försök
att rodna: jag är ju en gammal gumma och
ni är ju tyvärr van vid komplimanger! —
Därtill är ni ju vacker och genialisk och en af
rikets pärer.
— Är jag ännu blek, Lady Melbourne...
— Ni är lika hvit som er egen krage, käre
vän I — Men hör nu på mig! Tror ni inte
det vore lyckligt, om er blifvande hustru —
ty naturligtvis måste ni gifta er: om inte för
annat så för namnets skull! — liknade t. ex.
mig? Jag är solid, jag har sundt förstånd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
