Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade som en bruten lilja 1» — då Lord Byron
blef anmäld. Är det sant?
— Det är mig alldeles likgiltigt, hvad
hon berättar.
— Men inte oss, utbrast Emily skarpt.
Hon sänkte rösten: Tänk på din mor och mig
och mamma. Och litet efteråt ännu lägre:
— Tänk på William, Caroline.
Lady Caroline förändrade inte sin ställning
— bara såg upp och knep ihop läpparna.
— William tänker visst inte mycket på
m i g nu för tiden, sade hon efter en stund kort
och tvunget.
— Du vet, att han alltid har händerna
fulla... Men om du inte vill tänka på h
o-n o m, tänk åtminstone på din pojke ...
— Som kanske aldrig kommer att förstå,
om hans mor prisas eller klandras,
mumlade Caroline bittert, i det hennes ögon
plötsligt fylldes af tårar.
— Gud i himmelen, var nu inte så
tragisk ... Det är i sådant humör — det vet jag
af gammalt — som du alltid gör saker du
efteråt ångrar ...
— Hvarför skulle jag taga hänsyn till er?
frågade Lady Caroline häftigt och satte sig
rakt upp i stolen. Ingen af er litar på mig,
ingen af er anser mig värd min plats vid
Williams sida. Tror du inte jag vet, att din mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
