- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
159

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det började därför, att det helt simpelt,
omöjligt kunde låta bli att börja. Vi träffades —
och vi kunde inte låta hvarandra vara i fred.

— Älskar du honom? frågade Emily rakt
på saken.

— Visst älskar jag honom ... Kära Emily,
man kan älska på så många sätt.

— Å, du vet, att jag inte kan mena annat
än...

— Visst älskar jag honom, jag bryr mig
oändligt mycket om honom, jag tycker han är
förtjusande, förtrollande ... han roar mig, han
begriper mig och han kan vara min bästa vän.
Ibland tycker jag, att jag omöjligt kan
undvara honom.

— Och det har du sagt honom?

— Tusen gånger, sade Lady Caroline
be-kymmerslöst uppriktigt. Både skrifvit och sagt.

Emily sade ingenting, men den rörelse,
hvarmed hon åter sjönk tillbaka i stolen, var
i högsta grad vältalig.

— Men om du tror, att jag bryr mig om
honom på samma vis som jag bryr mig om
William, så misstar du dig. Naturligtvis kan
det aldrig jämföras ...

— Vet William det?

— Det vet William mycket väl. Visste han
inte det, borde han strax låsa mig inne i käl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mholbyron/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free