Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa skäl hade den lika förståndige som
driftige köpmannen i ett bref till konung Gustaf
II Adolf framlagt på ett sätt, som öfvertygade
konungen om den stora nyttan däraf för riket.
Denna afhandling, som slöts år 1618, gör
epok i svenska bergverkens historia. Ifrån den
tiden begyntes i Sverige en ny bruksrörelse, som
icke endast ökade tillgångarne af svenskt järn,
utan genom dess förädling bragte det i rop och
befrämjade dess af sättning i alla världens delar.
Utom de hamrar och masugnar, som
upp-stodo i alla de af de Geer förpantade socknar,
inrättade han på Finspång ett kanongjuteri, som
i århundraden försett icke blott Sverige, utan
äf-ven främmande land med detta viktiga
krigsredskap.
Redan däri fann den krigande konungen ett
bevis, att han icke missräknat sig i sitt
förtroende till den rike holländaren. Utan tvifvel hade
konungens behof af penningar, som i krig äro
ej mindre nödvändiga än vapen, medverkat till
hans förbindelse med honom.
Men både Gustaf Adolf och Axel Oxenstierna
fattade för sin bankir allt större aktning, ju mer
de lärde känna hans lika ädla som gagneliga
egenskaper.
Vida skild från allt egennyttigt penningving*
leri, bevisade han i allmänna värf en storsinnad
medborgerlighet, ej mindre än i det enskilda
lif-vet en kristligt välgörande människokärlek. Emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
