- Project Runeberg -  Vid en milstolpe /
128

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mormor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dröjde inte länge förrän han bet sig fast och blev
oumbärlig. Men det kan gå långa tider som han inte
gör något, särskilt då han är fyllsjuk. Då lägger han
sig i ide en vecka eller mera och stiger upp ur sängen
ett par gånger om dagen, går ut på ladugårdsbacken
i skjorta och kalsonger och barfota samt svär så att
det osar svavel om knutarna. Vid sådana tillfällen
låser gårdsfolket in sig. Men då han är nykter är
han inte ovillig att arbeta, fast han aldrig går i åkern
eller deltar i andra bondsysslor. Men gäller det att
gå ärenden, fiska eller snickra, segla till stan eller
spela handklaver, är han mycket medgörlig.

Sedan flera somrar tillbaka hyr en musikprofessor
Mattsons stuga. Han är gift med en adelsdam som har
ett halvt dussin mostrar, vilka äro mycket fina, så
fina att man kan peta sig i oxeltänderna med dem,
säger Elofson. Dessa mostrar bruka turvis hemsöka
professorn om somrarna och störa honom i hans
arbete med kompositioner. Men de stanna vanligen icke
länge och detta är Elofsons förtjänst. När professorn
tröttnat på mostern, säger han några ord åt Elofson
och följande dag packar den gamla damen sina
koffertar och kör i väg. Ty alla mostrarna äro pauvres
honteuses och gammaldags religiösa och när Elofson
börjar dilla omkring på gården i bara skjortan och
uppkalla makterna från underjorden, rysa de vid
åsynen av hans svarthåriga ben och vilja svimma vid
åhörandet av hans extatiska tillbedjan av de legioner
smådjävlar med vilka svavelsjön där nere lär vara
befolkad.

När sista mostern kom i somras, höll professorn på
med en symfoni och tyckte det vara bäst att göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:06:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/milstolpe/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free