Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där satt Svante och lekte med Pudel, och när
Olle kom hem och fick se honom, så var Svante
glad igen och låg och skrattade.
“Har du varit i sjön?” sade Olle.
“Jaha”, svarade Svante.
“Hur bar du dig åt?” frågade Olle.
“Jag trillade i”, sade Svante.
“Hur kom du opp då? Du, som inte kan
simma?” frågade Olle.
“Pudel drog upp mig”, sade Svante.
“Ja, men vad tänkte du på, när du låg i sjön?”
sade mamma, som kom i dörrn.
“Jag tänkte på hur jag skulle komma opp”, svarade
Svante.
Sedan den dagen var emellertid Svante så stolt
över Pudel, som om det varit hans förtjänst, att
Pudel hade dragit opp honom. Och han sade
många gånger till mamma:
“Tänk så bra, att vi har Pudel. För om jag
trillar i sjön igen, så drar Pudel opp mig.”
“Du trillar inte dit”, sade mamma.
“Ja, men om jag trillar”, sade Svante.
“Det är inte sagt [1], att Pudel dra’r opp dig en
gång till”, sade mamma.
“Varför?” sade Svante.
“Jo, för är du så dum, så tycker nog Pudel, att
du gärna kan ligga där.” [2]
Det tyckte Svante vara orättvist emot Pudel.
Och han riktigt gick och önskade, att han skulle
trilla i för andra gången, bara för att mamma
skulle få se, att Pudel drog upp honom igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
