- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
73

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73
härdare grund, som bättre förtjenade namnet af
stenröse än af stenläggning. Da det led emot
midnatten, försökte man att sofva; men förgäfves.
Det lyckades ingen, utoin för den lilla Kandida-
ten , för hvilken, liksom för annat småfolk, vagg-
ning syntes vara ett nödvändigt vilkor, då det
är fråga om sömn. Vaggvisan saknades ej heller;
ty Stein gnolade sakta på en gammal Ballad,
med hvars sömnaktiga melodi han åkallade Mor-
pheus, under det han, med slutna ögon, lutade
sitt hufvud emot vagnshörnet; men knappt var
han inslumrad, förrän hans hufvud rycktes ur sitt
läge och slungades emot mitt, som lutadt i det
andra hörnet, med öppna ögon, såg ut öfver den
sorgliga, månbeglänsta heden. Då utbrast han
med verklig tragisk styrka i röst och åtbörder:
”Ach, Gott! Dieser Weg und diese Pferde
und dieser Wagen — Es ist ein vollendetes
Ganzes.”
Edtvard Stein, en snarare liten än stor fi-
gur , med blondt hår, uttrycksfulla anletsdrag
och blixtrande ögon, var den första af mina Ty-
ska bekantskaper, som ingifvit mig något æste-
tiskt intresse. Få ögonblick förfloto emellan den
första , likgilltiga hälsningen och ett lifligare sam-
tal. Vi talade om Shakespeare , den han kallade
ein wahrer JRiesen-Genius, om Hamlet och O-
thello, i hvars rôl han flera gånger uppträdt, men
ej i Mohrisk, utan i Spansk drägt, enligt Goe-
thes och Tiecks råd. Goethes namn nämnde han
aldrig utan att omgifva det med en gloria af
vördnad och beundran. ”Ej längesedan,” sade
han, ”gaf jag Egmont i Weimar och några da-
gar derefter Torquato Tasso. Jag skördade
mycket bifall, säkert mer än jag förtjente. Min
gestalt är för liten för större tragiska roier, och
det kostar ofta en oerhörd ansträngning, att en-
dast genom själens inre styrka imponera. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free