Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
genom hvilken löftet om en bättre verld är oss gifvet.
Korsets sinnebild, på grund af den romerska kyrkans missbruk,
nästan så godt som föraktadt af de ultra-protestantiska
[sekterna, är i allmänhet ett säkert tecken på, att en sådan
byggnad är ett romerskt kapell. Och betraktar man närmare den
omgifvande inhägnaden, finner man måhända en och annan
liten kulle, en och annan enkel minnesvård, som utvisar en
åt de döde helgad och fridlyst hviloplats, under det att det
vanligtvis dröjer länge nog, innan nybyggarne af andra
bekännelser tänka på att afstå en jordlott för detta ändamål.
Deras döde nedgräfdas ofta utan alla ceremonier i någon
skogsbacke eller på åkern, der de multnade benen måhända
efter några år upplöjas af en ny jordegare.
Jag har ingen sympathi för den romerska så kallade
katolicismen och har en afgjord motvilja för dess villfarelser;
men jag måste dock bära aktning för det nit och den
omtanke, hvarmed den, äfven under missgynnande
omständigheter, söker att upprätthålla och bevara det heliga ifrån en
motsatt religiös ytterlighets och religiös likgiltighets
nedbrytande vandalism. Med undantag af denna kyrka är det
endast den protestantiskt-biskopliga och några lutherska
församlingar som härstädes fortfarande fira Jul och andra
kyrkliga högtider, hvilka jemte de flesta öfriga vördnadsbjudande
och af ålder helgade kyrkobruk blifvit bannlyste af
purita-nismen och dess afkomma. Enligt puritanismen, denna
maskstungna krypvext, som, slingrande sig in under
kristendomens fria, solbelysta tempelhvalf, sökt att undantränga
altaret och förvandla helgedomen till ett dystert cellfängelse, blef
det, som man vet, förbjudet att helighålla den sedan
urminnes tider firade dagen till åminnelse af Jesu födelse. Det
visade sig dock vara svårt att upphäfva en högtid, som
sam-manvext med sjelfva familjelifvet, och, fastän bådskapet om
en stor glädje icke mer fick förkunnas i en festligt smyckad
kyrka, så hördes dock på många ställen i de husliga
kretsarne stämmor som förkunnade detsamma, och Juldagens
högre betydelse bibehöll till en del ett uttryck i det
enskildts familjelifvets glädje och fester. Det blef då
besln-tadt af dem, som under sin så kallade förföljelsetid
väldeli-gen ropade på tolerans och samvetsfrihet, men som sedan,
då de sjelfve fingo makten i händerna, uti intolerans och
samvetstvång voro fullkomligt jemngode med en Philip II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
