Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
timme sväfva genom luften öfver sitt hufvud. Inom kort
hade han räknat ända till 163, men inseende det omöjliga
i att fortfara med räkningen, afstod han derifrån. "Sjelfva
middags-ljusetu, säger han, "fördunklades liksom vid en
solförmörkelse, och det oupphörliga susandet af vingarne gjorde
att jag började känna mig sömnig. I tre dagars tid fortfor
den ena flocken att komma efter den andra och deras flygt
var högre än att de kunde nås af den bästa reffelbössa.
När en hök bröt in i flocken, slöto de sig tillsammans likt
en ström och med ett buller, liknande åskans, i en kompakt
massa och skjöto framåt i undulerande och vinkliga linier,
slogo ned mot jorden och flögo helt nära den med otrolig
hastighet, hvarefter de med en perpendikulär flygt åter
höjde sig uppåt, så att man tyckte sig se en ofantlig i luften
sväfvande pelare. När de åter igen kommit högt upp i
luften, syntes deras tätt sammanpressade linier höja, sänka och
vrida sig lik en lång ringlande jätteorm. Dessa rörelser ske
icke allenast af den anfallna flocken, utan alla de andra,
som följa efter, göra precist samma svängningar, ehuru den
förvånade höken för länge sedan dragit sig tillbaka. När då
den ofantliga svärmen nnder dessa svängningar vänder
stjerten till, så ser man uppöfver sig liksom ett stojt glindrande
asurfärgadt moln, och ögonblickligt derefter en massa af
högröd purpur. Tvungna af hunger att sänka sig ned till
jorden, söka de ibland det i skogen affallna fnaset efter
ollon, under det att den flock som kommer efter, lik en
hafsvåg vältrar sig fram öfver den, som nyss var framföre,
och hela massan ännu synes vara stadd i flygt Inom
några minuter plocka de sålunda upp på en ganska
vidsträckt rymd i skogen hvarje litet korn, som der kan tjena
dem till föda, hvarefter de någon tid hvila sig i träden, men
emot solnedgången återvända de till sina bon, ehuru de
kunna vara hundradetals mil derifrån." Man skulle lätt kunna
tro, att en sådan oändlig mängd foglar skulle slå ned på
åkrarne och helt och hållet förstöra den der vexande
grödan, men detta är icke förhållandet Under såningstiden
händer det väl ibland att de äro litet besvärliga, men man
påstår att man sällan eller aldrig funnit dem hemsöka den
mognande säden.
Ofvanstående beskrifning är hemtad ur The agricuÜural
report of the Commissioner of patents för år 1856, och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
