- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
355

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

355

dåre skulle erhållas till dess utförande; men ett kände de
sig dock fullt förvissade om, nemligen att utföras skulle det
i Herrans namn. Deras företag var helt och hållet ett trons
verk — liksom hela deras lif en fast, osviklig förtröstan på
Gud. Jag kunde icke annat än med beundran höra dem i
en sann kristelig ödmjukhet och utan allt öfvermod tala om
sitt arbete och om den blifvande institution, den de i
andanom redan sågo uppbygd i vildmarken. Min känsla var
dock icke blott en beundran för de menskliga redskapen;
äfven mitt eget hjerta styrktes genom deras exempel i tron
på Honom, som utvalt dem att här lägga grunden till ett
verk, det Han ock i sinom tid skulle gifva dem medel att
fullborda. En inre röst sade mig då, att det lilla frö, som
här blifvit sådt, skulle, vattnadt af himmelens regn och
skyddadt af Honom, som vexten gifver, uppblomstra till ett
härligt träd, gifvande frukt och hägn åt dem, som från all land
löpa skulle dertill.

Några dagar derefter infann sig Mr B., enligt min
önskan, i vår stuga. Det skandinaviska nybygget var då ännu
icke större, än att alla der kunde församlas för att med oss
dela glädjen öfver den första Sveco-Amerikanens födelse och
var vittnen till hans dop, hvilket, så vidt jag vet, var det
första barndop förrättadt der i trakten. Åtminstone hade,
efter hvad B. sade mig, hvarken han eller hans
embetsbrö-der dittills inom denna del af deras missionsdistrikt blifvit
kallade till en sådan förrättning, som, enligt hans påstående,
ibland alla presterliga åligganden var den* som alltid mest
uppfyllde hans själ med glädje och tacksamhet

I förbigående förtjenar här anmärkas, huru i allmänhet
barndopet icke blott allt för länge uppskjutes, utan äfven
allt mer och mer börjar att helt och hållet åsidosättas, till
och med af sådana kristna sekter, hvilka enligt deras egna
bekännelseskrifter antaga, om icke dess nödvändighet,
åtminstone dess behörighet Methodisterne och presbyterianerne
t ex., hvilka religionssamfund, enligt deras ursprungliga och
ännu, åtminstone till bokstafven, gällande bekännelseformer,
visserligen borde vara långt ifrån att visa försumlighet och
likgiltighet för barndopet, närma sig dock in praxi allt mer
och mer baptisternes lära i detta fall. Att så sker, är en
naturlig följd så väl af den calvinska läran om nådavalet
som af den låga uppfattning af sjelfva sakramentet, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free