Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
hade växt nästau tillräckligt. Framkommen till Götheborg,
greps jag af en stark hemlängtan, och det blef odrägligt att
tänka på, att här vore endast begynnelsepunkten af min
egentliga resa. Men skulle jag nu återvända, hvad hade jag då
vunnit? Blott skammen att hafva börjat ett företag, utan
att kunna sluta det. Nej, det gick icke an; en sjöresa måste
jag åtminstone göra och på allvar pröfva hvad hafvet och
sjölifvet ville säga.
I Masthugget fanns en tackelskola, och der fick jag att
börja med plats. Becklukten, de tjäriga kläderna,
sjömansarbetet på tackelvinden och det grofva kamratskapet försatte
mig genast i en helt annan atmosfer, än jag förr varit van
vid. Men det praktiska lifvet och handteringen af föremål,
hvilka jag förr endast sett i inbillningen och då mer eller
mindre vanställda, föll bättre i smaken än det abstrakta
skolarbetet, och åter lekte i hågen tanken på äfventyr och
främmande länder.
På vägen till Masthugget stod vid den tiden ett litet
hotel, som hölls af ett hyggligt fruntimmer. Sjökaptener
brukade ofta äta sina middagar der, och rum funnos äfven, som
uthyrdes åt navigatörer eller annat folk af dylik
samhällsställning. Hela inrättningen bar en viss prägel af ett trefligt
sjömanshem. Uppe i vinden på detta lilla hotel var ingången
till det rum, som trettonåringen från Wermland bebodde.
Mamsellen intresserade sig för sin unga gäst och gjorde
honom bekant med sjökaptener, som möjligen kunde tänka
på att taga honom med sig ut till sjöss. Det var sålunda
jag der blef bekant med en ålderstigen hedersinan, en
sjökapten från Oster-Risör i Norge. Denne man beredde för
mig en plats ombord å sitt fartyg, en gammal brigg, som då
höll på att lastas med timmer och plankor, hvilka skulle föras
till en hamn i Frankrike. Kaptenen omfattade mig genast
med all en öin faders välvilja, och alla mått och steg togos
för att bereda mig tillfälle att resa med honom. Men min
far hade anförtrott åt en handelsman i Götheborg att vara
min målsman, och då denne hörde, att jag ämnade mig till
sjöss med den gamla norska briggen, som var så multnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
