Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
70.
FRIEDRICH WILHELM BUXHOEWDEN.
Född d. 3/i*"pt. 1750, son af baron Otto Friedrich von
Buxhoew-den och Helena Charlotta von Weijman. Grefve, generalguvernör,
general-en-chef. Död d. "/»m^* 1811.
På slottet Magnusthal å ön Mohn invid ösel föddes Buxhoewden, hvars familj
tillhörde en af Liflands äldsta, s. k. härmästerliga ätter, och uppfostrades i en
kadett-kår i Petersburg. Vid fjorton års ålder anställd i krigstjänst, utmärkte han sig redan
i det turkiska fälttåget 1769—70 och deltog som brigadier vid flottan i det första
slaget vid Svensksund 1789. Blef s. å. generalmajor och innehade under krigets
fortgång särskilda befäl; så anförde han undsättningstrupperna till Björkö, Viborg
och Fredrikshamn, men svingade sig härunder icke upp till någon betydenhet. Ären
1792—94 var han som divisionsbefälhafvare verksam i polska kriget, avancerade till
generallöjtnant samt insattes efter Warschaus fall till guvernör i staden och utmärkte
sig härvid genom rättrådighet och humanitet. Den 18 december 1795 upphöjdes
han af Fredrik Wilhelm — dåmera styresman i det preussiskt blefna Polen — i grefligt
stånd, en utmärkelse som den 16 april 1797 följdes af hans erkännande som rysk
grefve, sedan han vid Paul I:s tronbestigning utnämnts till militär-generalguvernör i
Petersburg. Snart nog fallen i onåd, drog han sig tillbaka till Tyskland, men
återkallades af Alexander I, som utnämnde honom till generalguvernör i de Baltiska
provinserna och öfverbefälhafvare för trupperna därsammastädes. I kriget mot
Napoleon deltog Buxhoewden och anförde i slaget vid Austerlitz den förenade
ryskösterrikiska vänstra flygeln, som blef fullständigt slagen, och har Buxhoewden för
sina operationer under slaget blifvit strängt klandrad. Följande år förlorade han som
rysk öfvergeneral slaget vid Pultusk, hvarefter han erhöll afsked. Att han vid
fredsbrottet 1808 utsågs till öfverbefälhafvare i Finland får väl tagas som bevis för att
man i Petersburg icke ansåg kriget fordra större militära krafter, men så mycket
hellre ansåg sig behöfva en human styresman i det land man nu gick att eröfra
för att snarast möjligt pacificera detsamma. Buxhoewden tog heller icke någon alltför
verksam del i krigsoperationorna, hvilka sköttes af underbefälhafvare^, utan uppehöll
sig merendels som ett slags ståthållare i Åbo. Härunder utgaf han från Helsingfors
den 2 april 1808 sin bekanta proklamation, hvilken uppkallade lifliga protester, bl. a.
den bestämda och värdiga som landshöfding Wibelius nedlade. Buxhoewden, som
insåg att han misstagit sig, återtog sina hotelser. Först efter slaget vid Oravais
afreste Buxhoewden till hären och godkände stilleståndet i Lohteå, hvarpå följde
konventionen i Olkijoki den 19 november. Detta väckte dock i Petersburg sådan
förbittring, att Buxhoewdens inlämnade, men ej allvarligt menade afskedsansökan på
ett för honom sårande sätt bifölls. Buxhoewden lämnade i december 1808 Finland
samt drog sig, utan att erhålla vidare offentliga uppdrag, undan till sitt slott Lode
i Estland, där han ock afled. I Finland kvarlämnade han ett godt minne, som bl. a.
fått sitt uttryck i Åbo hofrätts afskedsskrifvelse till honom, hvari säges att han ägde
.i ett tacksamt folks erkänsla en belöning, som, skönare än själfva äran, tillhörde
honom med lika rätt som den".
I. Åts. F. ABUXHÖVDEN, RUSS: IMP: SUPR: EXCUB: PRÆ-
FECT: ADI: CASTR: PLUR: ORDIN: EQUES
Bröstbilden, v. s., i uniform med ett ordensband öfver skuldran och
flere ordensstjärnor. I armsnittet: r. j.imuu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
