Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
95.
JOHAN LUDVIG RUNEBERG.
Född d. 5 februari 1804, son af Lorens Ulrik Runeberg och Anna
Maria Malm. Lektor vid Borgå gymnasium, professor. Död d. 6
maj 1877.
Från det torftiga hemmet 1 Jakobstad, där till och med armodet blef en gäst
trfldde Runeberg efter åtnjuten skolundervisning dels i hemstaden, dels i Uleåborg
och Vasa, ut i lifvet som student 1822. Efter några på försakelser rika år, hvarunder
han genom konditioner 1 Pargas, Saarijärvi m. fi. orter ej allenast uppehöll sig själf
utan äfven bidrog till hemmets bärgning, blef han fil. kandidat och promoverades
till magister vid den sista promotionen i Abo, kort före stadens brand 1827. Med
universitetet flyttade Runeberg till Helsingfors, vann utom några smärre befattningar
en docentur och egnade sig därjämte åt publidstiken. Här utkom ock hans första
häfte .Dikter- i april 1830; till julen s. å. följde .Serviska folksånger*. Hans första
episka dikt, „Elgskyttarnea, såg dagen i september 1832 och i Helsingfors
Morgonblad ingingo nu icke allenast öfversättningar och bearbetningar utan äfven .Idyll
och epigram* samt smärre berättelser, uppsatser och recensioner af hans hand. I
december 1836 utkom .Hanna*, och under 1841 .Nadeschda* i Helsingfors samt
.Julkvällen* i Borgå, dit Runeberg emellertid afflyttat som lektor vid gymnasiet, sedan
han af universitetets konsistorium blifvit förbigången vid besättandet af adjunkturen
i grekisk och romersk litteratur och varit för stolt att mottaga ett erbjudet vederlag
i annan form. Hela den återstående delen af sin lefnad tillbragte han här och
härifrån utgingo fortfarande och efter hand de diktverk som gjort Runeberg till vårt
lands odödliga sångarfurste; närmast följde .Kung Fjalar* 1844, de båda delarna af
.Fänrik Ståls Sägner", 1848 och 1860, samt .Psalmer", .Kan ej-, och slutligen 1863
.Kungarne på Salamis". Samtidigt med att detta diktverk trycktes lade ett slaganfall
Runeberg på sjukbädden och här tillbragte han tretton och ett halft år, innan döden
bortryckte honom. På skaldens graf å Borgå kyrkogård har Finlands folk rest en
minnesvård; i Helsingfors och Borgå äro dessutom statyer öfver honom resta och
platsen framför stadshuset i Jakobstad prydes af en kolossalbyst af honom.
I. Åts. JOHAN LUDVIG RUNEBERG Hufvudet med långt skägg,
v. s.; därunder: hugo kkyall
Fråns. SÖRJD OCH SAKNAD AF NORDENS FOLK Inom en
lagerkrans: FÖDD | 1804 | DÖD 11877 på fyra rader.
Anm. Storlek: 45 mm. Graverad af Hugo Ekvall.
Slagen och försåld af gravören 1877. Beskrifven i
Numism. Meddel. X, pag. 20 och beskrifven samt
afbildad hos HBepceifb: MeaanH bt» qecrb pyccx. atsrr.
DLX, pag. 164 och Tafl. lv, N:o 2. Omnämnd i wJoh.
Ludv. Runebergs Hundraårsminne. Festskrift 5 februari
1904*, pag. 190.
II. Åts. JOHAN-LUDVIG | RUNEBERG 11804-1904 på tre rader;
därofvanför, emellan en lyra och ett altare med inskriften:
PATRIA, bröstbilden, h. s., i en rund medaljong lagd på
lagerkvistar. Vid medaljongens nedre kant ttll vänster: w • iinnnM
Till vänster om inskriften i monogram a.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
