Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det visade sig vid Finzis försök, att en förökning
av irritamentens antal verkade ogynnsamt på omfånget
av uppfattningen, varemot detta för inpräglingen visade
sig vara av ringa betydelse. Vid variering av
irritamentets art fann man, att tal kunde bättre uppfattas, men
voro svårare att inprägla, än bokstäver. Bokstäver voro
lättare både att uppfatta och inprägla, om de ingingo
som led i meningslösa stavelser, än om de delgåvos
isolerade — en iakttagelse, som står i full samklang
med erfarenheterna från läseexperimenten. Förekommo
likartade irritament med korta mellanrum under en
försöksserie, så utövade de ett modifierande inflytande
på varandra, så att reproduktionsprocessen därigenom
försvårades och fel lätt uppstodo. Detta har därnäst
bekräftats av Ranschburgs iakttagelser.* Ranschburg
lät försökspersonerna se talserier med en
exponeringstid av 1/3 sekund, vilka bestodo av minst 2 och högst
6 tal. I somliga av dessa serier voro siffrorna lika
varandra, t. ex. 929 968, i andra åter olika varandra,
t. ex. 210864. Det visade sig härvid, att felprocenten
var ofantligt mycket större för reproduktionen av serier
med identiska eller formlika sifferelement, än för serier
av heterogen sammansättning.
Ranschburgs i flera hänseenden otillfredsställande
behandling av det problem, som här föreligger, gav
uppslag till den fint planerade och skarpsinniga
undersökning, som Anathon Aall under titeln »ZurFrage
der Hemmung bei der Auffassung gleicher Reize»
nyligen publicerat i Schumanns »Psychol. Studien», 1,2.
Aall har här som titeln giver vid handen begränsat
* Publ. i »Zeitschrift fur Psychol. und Physiol. der Sinnesorg.»,
Bd 30, och sedan även i andra studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
