- Project Runeberg -  Selim Mirza /
36

(1906) Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jockey-klubben blifvit bekant med en ung marinlöjtnant vid
namn Marillac, som med ens fattade en synnerlig
sympati för mig. Det var en duktig pojke, modig, hederlig
— med ett ord en riktig gentleman som få. Efter några
veckors bekantskap bjöd han mig hem till sig och jag —
måtte Gud förlåta mig! — började slå för hans unga,
vackra fru. Hos oss i Polen kallas detta för ett skurkstreck,
men i Paris är det en vanlig sak. Jag var inte bättre än
min omgifning. Emellertid tyngde det svårt på mitt
samvete. Mannen var ofta borta, men då han kom hem,
måste jag för honom hyckla en tillgifvenhet, som öfversteg
mina krafter, ty jag blygdes öfver min lumpenhet. Då
jag lärde känna Lydia, ville jag bryta med det förflutna,
icke därför att mina känslor för Lydia voro så
allvarsamma, ty det blefvo de först senare, utan därför att jag
inte kunde förställa mig i längden. Jag trodde, att
brytningen skulle ske med lätthet, men jag bedrog mig. Fru
Marillac fick veta af mitt nya tycke för Lydia, och
upptänd af hat och hämndlust satte hon sig i hemlig
förbindelse med La Rochenoire för att störta mig.

— Denne, som aldrig kunde förlåta och ej ryggade
tillbaka för något, begagnade sig nu af första tillfälle
att framkalla en brytning mellan mig och Lydia och på
samma gång hämnas på mig för sitt nederlag. Då fick
jag ett bref från fru Marillac, som bad mig om ett möte,
vore det ock det allra sista. Jag gaf ett afböjande svar,
men så kom ett nytt bref från henne: "Du vet, att min man
kommit hem och du är rädd för honom". Det var nog
för mig, och jag infann mig till mötet. Det var en fälla,
ty La Rochenoire skulle föra Lydia dit öch på bar
gärning visa henne min otrohet. Men detta var icke nog
för honom. Den uslingen tvekade i sin hämndlust inte
ens att offra sin medbrottsling, ty han yppade det
hemliga mötet icke blott för Lydia, utan ock för herr
Marillac. Han hoppades nämligen, att Marillac skulle
utmana mig på duell och döda mig, ty han var den
berömdaste fäktaren i Frankrike, som ingen vågade möta i
envig. Katastrofen inträffade. Du torde ha hört glunkas
därom, ty hela Paris talade ej om något annat. Jag hade
ej tänkt taga hans lif, men när jag såg en bloddroppe
sippra fram, vaknade mordlusten i min olyckliga natur,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 21:17:03 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mirza/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free