Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex Predikningar af Lektor P. Waldenström - 5. Lördagen den 20 Januari 1877. Ps. 71:1—14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
pars oxar«. Der ser du, huru Herren hänwisar oß,
att wivstola taga .wara på hans löften, grundligen
umgås med honom i öfwerensstämmelfe med dessa
löften. Herren will icke att wi skola läsa Hans löf-
ten såsom någonting oß lofwadt, men som icke under
nöden hålles, utan när wi läsa löftenai Slriften, få
will Herken, att wi för egen del skola begagna oß
af dem. Så gjorde nu David. Hari bade löftet, och
med detta löfte gick han till Herren och bad: o, jag
beder dig, att du måtte wara mig en stark tröst, till
hwilken jag kan taga min tillflykt. Ty när man be-
der utan löfte, så blir bönen icke en sannskyldig eller
werklig bön, det blir då blott ett owißtropande, wid
hwilket man icke tänker eller wet, huruwida Herren
skall höra det eller ej, det blir såsom ett munwäder,
det förswinner i luften, och man wet icke bwart det far
på mågen, och huru ofta man än må bedja, så wäntar
man dock icke eller tänker på bönhörelse. Derföre har
man så liten tröst af bönen. Men will du bafwa
en sannskyldig tröst af bönen, så håll dig fast wid
ordet och bed: Herre Gud, bärbar du loswat det
och det, war nu trofast och gör barmhertighet. Tänk
icke uppå att bedja en lång, sen wacker bön eller an-
nat sådant, ty så snart man tänker att man skall göra
långa, wackra böner-, så kan man aldrig någonsin
bedja rätt, utan det att bedja sker och består deri, att
en menniska Utgjuter sitt hjertas nöd inför Herrev,
och då gäller icke att se på, huru grann bönen är, eller
på bönens beskaffenhet, utan på Herren, då gäller att
se på Hans löften allena, alldeles såsom ett barn, som
beder sin fader. Jcke ställer sig barnet att tänka efter,
huru beskaffad bönen stall blifwa, gjorde barnet det,
så komme det af sig, och deß bön blefwe ej en rätt
bön, utan når barnet beder sin fader om något, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
