Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
Blick på frihetstiden. — Gustaf 11I:S barndom
och första politiska uppträdande. — Besa till
Paris.
De olika styrelseformerna och deras inflytande på folkens öden. — Exempel ur Sveriges
historia. — Karaktäristik af den s. k. frihetstiden. — Hattarne, och orsaken till deras fall. —
De s. k. nya Mossorna och de monarkiska stämplingarne. — Ryssland och Frankrike i
förhållande till Sverige. — Hofvet under Lovisa Ulrikas och kronprinsen Gustafs ledning. —
Drag ur den sednares barndom och första förhållande till partierna, efter honom sjelf. —
Omdöme af grefvarne Tessin och C. F. Scheffer Öfver Gustaf som barn. — Det historiska
porträttmåleriet. — Försök till förklaring öfver nyssnämnde personers ofördelaktiga omdömen
öfver Gustaf. — Den tioåriga kronprinsen talar om att afsäga sig arfsrätten till Sveriges
krona, och önskar uppror för att åt sin fader förskaffa större makt. — Utdrag ur hans
dagbok, förd under bevistandet af rådets Öfverläggningar. — Planer till en regementsförändring,
uppgjorde af Gustaf och Hattarne, i samråd med Frankrike; de misslyckas. — Beslut att
resa till Paris. — Schweitzaren Beylon , hans resa till Paris och underhandlingar med
hertigen af Choiseul. — Gustafs afresa och ankomst till Paris. — Hertigens af Choiseul reträtt. —
Läglig tidpunkt för Gustafs uppträdande vid fransyska hofvet. — Bekantskap med hertigen
af Aiguillon. — Mottagande vid hofvet. — Utdrag af ett bref. — Gustaf och snillena: Voltaire,
Rousseau, d’A lem bert, Marmontel och Rulhiére. — Anekdoter. — Fransyska omdömen om
Gustaf i egenskap af sällskapsmenniska. —- Bekantskap med grefvinnorna de la Marek, de
Boufflers och Egmont. — Adolf Fredriks död. — Omdömen Öfver hans karaktär och
regering. — Underrättelsen om hans faders död träffar Gustaf på spektaklet. — Ord af
gref-vinnan Egmont. — Samtal med Marmontel. — Grefve Scheffer i Ludvig XV:s sängkammare
midt i natten; vigtigt resultat af denna konferens. — Gustafs hemliga sammanträden med
Ludvig XV. — Bref från riksrådet Sinclair. — BesÖk hos grefve Maurepas. —
Konungaförsäkran. — Grefve Vergennes fransysk minister f Stockholm. — Afresan. — Ankomst till
Potsdam. — Konferenser med Fredrik II. — Återkomst till Stockholm.
De former, hvari friheten vanligen konstituerar
sig, i anseende till styrelsesättet, äro monarkien,
aristokratien och demokratien.
Då någondera af dessa former uteslutande blifvit
tillämpad, så har oftast inträffat, att dermed betydliga
olägenheter befunnits förenade.
Den absoluta monarkien har vanligen varit åtföljd
af oupphörliga krig och finanshvälfningar, hvilka satt
staternas säkerhet på spel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
