- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 1. Gustaf III och hans tid (1771-1788) /
108

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det enda steg, som möjligen hade kunnat rädda
ständerna, var i detta ögonblick ett hastigt
afslu-tande af allianser med England och Ryssland; men
alla uppmaningar härtill från dessa makters ministrar
voro förgäfves. Alldenstund de ej kunde lofva oss
några subsidier, vågade vederbörande derpå ej fästa något
afseende, af fruktan att förlora dem, som de årligen
er-höllo från Frankrike. Hvad säga om en dylik
klen-modighet, lika nyttig för konungen, som skadlig för
partierna sjelfva!

Men man har ändå svårt att förklara den
herr-skande fraktionens blindhet.

Ej en gång följande händelse var tillräcklig att
rycka den ur dess illusioner!

Madame du Barry fick en dag se den gamle
konungen af Frankrike med största uppmärksamhet läsa
ett bref. Vare sig af nyfikenhet eller på uppmaning
af engelske ministern, alltnog hon fann utväg att ’:<ider
sömnen behändigt snatta det ifrån honom, och tog deraf
en noggrann afskrift. Detta bref var intet annat än det,
hvaruti Gustaf, såsom vi nämnt, underrättade Ludvig,
ehuru i mörka och försigtiga uttryck, om sina planer.
Madame du Barry meddelade det genast åt engelska
ministern i Paris, som genom sitt hof lät sina vänner i
Stockholm deraf få del 5).

Nu skulle man väl trott dessa benägna att
omfatta ett nödankare, som tjenstvilligt räcktes dem af de
främmande ministrame. För ingen del! De
framhärdade i sina illusioner. Somliga höllo före, att dessa
underrättelser om konungens stämplingar voro utan grund;
andra nekade väl ej detta, men ansågo dem mindre
farliga, eller åtminstone lätta att omintetgöra, då det
blef fråga om utförandet. På detta sätt invaggade man

o

sig i en behaglig sömn, hvarifrån nian slutligen skulle

*) Voyage de deux Francais dans le Nord de 1’Europe, Paris
1796, II, p. 339, samt Sheridan, Historv of tbe late
Revolution in Sweden, p. 279.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free