Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der och förbereda nya revolutioner i finanserna. För
hans planer voro landets naturliga tillgångar för inskränkta.
Konstlade utvägar att förnöja behofven måste derföre
anlitas, och redan under denna period af
riksförvaltnin-gen, hvilken i öfrigt, i jemförelse med de följande, ut-r
märkte sig för en viss ordning och lmshållsaktighet, hade
skulden icke blifvit obetydligt förökad 2).
I allt som rörde dc inre eller s. k.
kammar-ären-derna, ägde under dessa åren den patriotiske grefve C.
F. Scheffer och den driftige öfverståthållaren samt
riksrådet friherre C. Sparre, för att ej nämna Liljencrantz,
största inflytandet. Åtskilligt gjordes för att upphjelpa
näringarne i allmänhet, men af en oberäknelig nytta och
vigt för framtiden var isynnerhet förordningen om fri
O J o
spanmålshandel. Kommunikationerna förbättrades.
Stockholm blef under sin värdige och utmärkte högste
styresmans, öfverståthållaren Sparres vård, först en verkligt
skön stad. Märkliga minnen af hans verksamhet äro
den nya börsen och operahuset 3).
Denna första period af Gustaf III:s regering, som
utmärkte sig för så många nyttiga åtgärder, nästan alla
2) Hela riksskulcJen var, såsom vi antvdt (jfr. s. 10!)), vid
konungens anträde till regeringen 60,309,738 daler silfvermynt,
hvilken summa, evalverad i r:dr specie, utgör 10,748,094.
Härpå afskrefs vid 1778 års riksdag 4,750,806 r:dr speeie
såsom utgörande kronans skuld till banken, så att af berörde
skuld ej mer blef statsverket graverande, än 5,997,287 r:dr
specie, hvaraf 2,466,261 utrikes och 3,531,026 inrikes,
hvilken summa således utgör den skuld, hvarför statsverket bör
anses hafva häftat vid konungens anträde till regeringen. Vid
1777 års slut befanns hela riksskulden utgöra en summa af
r.dr specie 6,251.546, hvaraf 4,249,131 utrikes och 2,002,413
inrikes. Jfr. Kongl. Stats-Utredningens underd. Berättelse till
Kongl. Maj:t af den 8 Februari 1794, angående statsverkets
tillstånd vid H. M. Konung Gustaf Ill:s död, Stockholm 1809.
Se i öfrigt rörande realisationen och dess grunder: Schwerin ,
Författningar rörande Bankoverket, s. 205 ff. Kronan återfick
sina i banken hypotiserade räntor, sedan banken förut deraf
fått uppbära en viss summa till underlättande af realisationen.
3) Började under donna period att byggas, men blef ej färdigt
förr än under den följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
