Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trognaste, under iinförande af Toll och Munek, till
h vilka i de sista ögonblicken äfven Sehröderheim och
Armfelt slöto sig. Den närmaste verkan af denna efter
1780 års riksdag afgjordt krigiska politik var
Liljencrantz’ reträtt, och Suuths utnämnande till
statssekreterare för finanserna. Denna portfölj befann sig
der-med i de händer, konungen för sina afsigters
befrämjande behöfde. Och under de bedrägliga utsigterna j)å
ansenliga subsidier, hvarom ingenting ännu var afgjordt,
störtade man sig i ett krig, hvilket sannolikt skulle
ännu mera förvärra belägenheten. Man kan af de
för-tviflade utvägar man tillgrep lätt göra sig en
föreställning om dennas beskaffenhet för ögonblicket. Det är
O O
ovisst, hvem som uppgifvit första idéen dertill, alltnog
Knuth fick, icke så långt före krigets utbrott konun-
’ O O
gens befallning, att föranstalta om tillverkandet af —
falskt ryskt guldmynt! Förmodligen trodde man sig på
detta sätt bereda krigskassan omätliga skatter. Arbetet
tog kort derpå sin början, och då Knuth följde
konungen i kriget, anbefalldes Munck, att öfverse och
kontrollera tillverkningen, samt att öfversända hvad som
hann att blifva färdigt. En viss kapten-mekanikus
vid namn C. Appelqvist var den, som hade förtroende
af och utförde detta besynnerliga arbete 7).
Vi
’) Appelqvists cgcn Berättelse, S’ockholm den 5 April 1792,
införd i: Handlingar rörande Sveriges äldre, nvare och nyasle
Historia, I, s. 144 fl’. Till närmare belysning af
finansstiill-ningen under innevarande tidskifte införa vi följande
sifferuppgifter, hämtade ur Kongl. Siats-Utredningens underd.
Berättelse af den 8 Febr. 1794. Liljencrantz upptog från 1778
till och med 1787, då han nedlade förvaltningen, utrikes lån
till, ett belopp af 5,503,219 r:dr specie, och Buuth åren
1787 och 1788 dito dito till ett belopp af 1,273,61 1 samma
mynt, så att utrikes skulden under denna tid ökades med
6,766,830 r:dr specie! Häraf afbetaltes småningom åtskilligt,
så att utrikes skulden år 1789, då Riksgäldsdirektionen
afträdde förvaltningen åt riksgäldskontoret, besteg sig till
8,180,005 r:dr specie. Under tiden hade inrikes gälden
äf-ven blifvit förökad, så att den vid sistnämnde tidpunkt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
