Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är egentligen. dessa fyra författare och skalder
O O J
— Kellgren, Leopold, Adlerbeth och Rosenstein — jemte
konungen sjelf, man har att tacka för [-grundläggandet-] {+grundläggan-
det+} och det närmaste upprätthållandet af de snil-
lets och smakens höga stiftelser, ]jvilka under namn af
Svenska Teatern och Svenska Akademien bibehållit sig
till våra dagar, och hvilkas fortfarande inflytande på
tänkesätten och konstodlingen i landet man ej kan
förneka. Här kan ej vara stället att bedöma dessa
inrättningars vigt och värde för både dåvarande tid och i
O O
våra dagar; men det torde vara nog anmärka, att
skådespel, sådane som Gustaf Wasa och Oden, samt de
reg-lor för poesiens uiöfvande, som svenska akademien sedan
dess uppkomst visat sig skatta högst, i alla tider äga
sitt värde, äfven om en nyare tids upplysning och
högre stigande odling ej kunna undgå, att deri
upptäcka svagheter och brister, som förtjena sin dom.
Denna dom kom förr, än man kanske förmodat.
Thorilds omdömen om den under Gustafs ledning
uppblomstrande unga diktningen och smaken utföllo icke
gynnsamt; men, huru sanna de i sig sjelfva voro, var
dock deras tid ännu icke konnnen. De blefvo mottagna
med likgiltighet. Häröfver vredgades och förbittrades
den unga kämpen till den grad, att han beslöt att
lemna fäderneslandet. Thorilds planer voro de största:
att »förklara naturen och reformera hela verlden»! Han
reste till England. Han trodde sig här finna menniskor
med förmåga att fatta honom, och vilja att bidraga till
utförandet af hans gigantiska planer. Men Thorild
bedrog sig. Då han några år sedermera återvände, skref
han till sin vän: »I hela England s finns ej mera
förstånd, än att laga biffstek».
Ofversten, sedan amiralen, grefve C. A. Ehrensvärd
var också en af dessa unga stormfåglar, som drogo ut
på kamp emot sin tid, ehuru han, såsom en mera antik
natur än Thorild, tidigare kom till sans, och blef hvad
man kallar praktisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
