- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
48

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pas makter enhälligt fattat, att samvetsgrannt iakttaga
folkrättens af gällande fördrag helgade grundsatser. Det är vid
denna lika efterlängtade som högtidliga tidpunkt; med
hänsyn till den ytterligare stadga, som framgått ur det nu
afslu-tade arbetet; och under fullkomlig öfverensstämmelse i åsigter
med mina bundsförvandter och bröder, som jag anser mig
böra meddela Eders Maj:t, huru mycket det smärtar mig, att
ännu se förlängas mellan Sverige och Danmark en tvist, livars
biläggande, förberedt genom fördragens stadganden, tycktes
böra vara frukten af de ända intill denna dag förda
under-handlingarne. Ehuru dessa berättigade förhoppningar ännu
icke blifvit uppfyllda, älskar jag dock att ännu bevara dem
och att bibringa mina bundsförvandter samma öfvertvgelse.
Det är på grund häraf vi vända oss till Eders Maj:t i uttryck
af den förtroligaste vänskap, utan att stödja detta vårt
meddelande vid fördragens bindande kraft och utan att gifva åt
vår personliga och gemensamma mellankomst de drag, som
utmärka ett medlande stat och stat emellan.

Vänskapen, pligten att söka återställa grannsämjan
mellan Sverige och Danmark, den erkända nödvändigheten af
denna försoning, som det allmänna bästa så lifligt påkallar,
— sådane äro i dag våra bevekelsegrunder, våra skäl, våra
ledstjernor. Det förtroende, som Eders Maj:ts rättrådighet
och vishet ingifvit oss, ger mig anledning att hoppas en
gynnsam utgång af denna vänskapliga anhållan, i hvilken jag
skattar mig lycklig att få deltaga. Mina egna och mina
bunds-förvandters lifligaste önskningar förena sig sålunda i en
anmodan till Eders Maj:t att så snart som möjligt, och med
undvikande af alla fördröjande åtgärder, bringa till slut en
bedröflig tvist, som Europa beklagar, och som en med välvilja
förd underhandling utan svårighet bör kunna bilägga.

I den fasta öfvertygelse att dessa tänkesätt af E. M:t
skola välvilligt uppskattas och att det hopp, som lifvar oss
alla, skall blifva rättfärdigadt, har jag, jemte öfriga i Aachen
församlade furstar, bifallit inställandet af de gemensamma
åtgärder, som voro af våra omhud beslutade med anledning af
danska liofvets välgrundade framställningar. Så göras nu
alla utsigter till en förlikning beroende af E. M:ts egen hög-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free