Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som vid förra riksdagar någon gång undfallit en föredragande
eller minister, — att elivad som sker, bör man vara
lika öfvertygad, att ingen gren saknar den
uppmärksamhet, som den mest förutseende omvårdnad
der dt kunnat lemna; — man skulle af dessa uttryck sluta,
att våra rättigheter borde inskränka sig till undergifven tro
och blind tillförsigt för styrelsen. — Vanan vid despotismen
ursäktar en sådan tanke, men den bör rättas genom den
anmärkning, att friheten bjuder undersökning, för att stadga
öf-vertygelsen».
»Huru lätt skulle det ej blifva för riksens ständer att
fatta sina beslut och att för hemmavarande rättfärdiga dem.
om de kände statsministerns tankar om Sveriges förhållande
till andra stater; om de kände den grundidé, han för statens
tillvaro uppgjort; om de blefve i tillstånd att bedömma
utslagen af den noga vägning utaf skäl och motskäl, som grunda
dess förslag till bestämmandet af statens verkningskrets; om
de kände justitieministerns omdöme öfver bristerna i
lagskip-ningen och den plan till förbättring, han utarbetat, i följd af
de slutsatser han varit i tillfälle att fatta genom jemförelse
af delarne med det hela och genom ett sådant öfvervägande
af möjliga verkningar, som endast från dess plats med
säkerhet kunna skådas. Om riksens ständer linge del af sådane
åtgärder, skulle ej en dyrbar tid upptagas att ensidigt behandla
en mängd lagfrågor; — huru lätt skulle det ej blifva för
riksens ständer att fatta sitt beslut, om de kände grunderna på
hvilka styrelsen stödjer landets kraftberäkning; huru
upplysande skulle det ej vara att känna de härmed
sammanhängande öfverläggningår om ändamålet och afsigten med
försvarsanstalterna; huru lärorikt skulle det ej vara, att känna
vederbörande embetsmäns tankar om tillståndet i landet och deras
förslag till rättande af skadliga förhållanden; huru mycket
skulle det ej lätta riksens ständers arbeten, om, till följd af
ifrån alla verk och embetsmän inkommande berättelser, en
plan till statshushållningen uti dess vidd dem förelädes; med
hvad säkerhet skulle ej riksens ständer trätta det rätta, om
statsrådets grundliga och mogna öfverläggningar i detta mål
meddelades för att häfva de tvifvelsmål, som nödvändigt skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
