Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag ar ej den ende, icke ens här i landet, som hyser denna
fördom. Man tror temligen allmänt, att de gunstbevis och
ordenstecken, som förlänas ät de icke i tjenst varande personer,
dem H. M:t naturligtvis icke annat än medelbart kan hafva lärt
känna, endast förlänas åt dem, som uttryckt en önskan att af
desamma blifva delaktige, eller som snällt vandra i ministrarnes
fotspar. Jag skulle ej vilja att man om mig tänkte vare sig det
ena eller det andra.
Men, oafsedt mina fördomar, har jag skäl att anföra, dem
tvifvelsutan K. K. H., som redan mer än en gäng beriktigat
den måttstock, som här i landet vanligen begagnas, lärer
värdigas gilla.
Konungens ministrar hafva sedan långt tillbaka plägat vid
hvarje riksdags slut utdela belöningar ät dem bland folkombuden,
som till deras nöje utöfvat ett mera märkbart inflytande på
för-handlingarne. Vid förra riksdagens slut lät man sålunda tilldela
stjernor åt två medlemmar i det »utomordentliga utskott», hvars
ordförande jag var, och i hvilket allt arbete varit på min lott.
Ordförandens uteslutande undföll icke allmänheten; det är till
och med först genom denna samma allmänhet jag sjelf kom att
märka det, ty jag har ej den vanan att fästa min
uppmärksamhet vid hvad som rörer mig personligen, när fråga är om staten.
Jag tror ej att detta lilla straff skadat mig i allmänhetens
tan-•kar; ty den har sedan kunnat se flera af de af mig förfäktade
åsigterna antagne och andra åter, dem jag bekämpat, öfvergifna.
Men helt visst skulle det lända mig till skada i alla goda
medborgares ögon, om man ansåge sig hafva skäl att tro, det de
personer, som då voro missnöjda med mig, nu skulle vara nöjda
med mig. K. K. II. förstår mig tvifvelsutan.
Straxt efter riksdagens slut tillkännagaf herr Schoerbing sig
såsom utgifvare af den tidskrift, om hvilken jag väckt förslag och
som gjort så mycken ond blod. De tjenstvillige skyndade sig
ej allenast att låta anteckna K. M:ts namn och sina egna pä
1 istan öfver herr Schoerbings gynnare, och herr Schoerbing blcf
jcmväl straxt efter första tidskriftshäftets ntgifvandc utnämnd till
riddare af nordstjerneorden. Det kunde ej vara embetsmnnnen
Schoerbing, inan ville utmärka, ty sedan länge tillbaka har man
ansett lämpligt att fritagu honom frun sin befattnings utöfvandc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
