- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 1. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
56

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mindre grad begagnade frilierre Anckarsvård tillfället till
skarpa utfall mot styrelsen. »Jag uprepar», yttrade han
bland annat i sitt långa anförande, som uptager 26 sidor
i det tryckta protokollet, »jag uprepar, att det är mig
alldeles oförklarligt, att det utskott, som har sig updraget
att reglera staten och att föreslå skattebördan, icke häpnat
vid den omständighet, att de synbart rådande
styrelsegrundsatserna hota att ohjelpligt undergräfva det allmänna
välståndet genom den böjelse för handel och köpenskap,
hvilken i förening med, lindrigast sagdt, en oförklarlig
kallsinnighet för stadga och ordning i myntväsendet så bestämdt

synes utgöra hufvuddraget uti vår styrelses karakter.–––––-

Jag hade förestält mig, att ett rikets ständers statsutskott
icke bort göra sig medverkande till sanningens och det
verkliga förhållandets undanhållande från folkets ombud för
att såmedelst bidraga att i det längsta dåra folket i
anseende till begreppen om dess politiska ställning. Jag gör
mig således till en pligt att öppet och oförtäckt, förklara,
det jag ingalunda tror, att handeln återgick derföre, att
Michaelson & Benedicks begärde återgången. Jag är
deremot öfvertygad, att hela orsaken till handelns återgång
endast var en felaktig beräkning hos styrelsen å egande
moralisk kraft att genomdrifva en förhandling, som, utan
våldförande af folkrätt, af inga yttre omständigheter kunnat
hindras. Jag tror, att styrelsen uti handelns återkallande
vid detta tillfälle vidtog den enda utväg, hvarigenom
landets sjelfständighet kunde upoffras, ty efter mitt begrepp
hade det för svenska nationaläran varit oändligen mindre
sårande, om några till handelshuset Michaelson &
Benedicks försålda skepp af hvilken öfvermakt som helst
blifvit tagna i öppna sjön, än att styrelsen af hotet skulle
tvingas att på en gång ådagalägga en oförlåtlig okunnighet
om europeiska politikens tillstånd och sin egen svaghet i
förmåga att handla sjelfständigt i en sak, som ej var i
minsta motsägelse med de antagna och stadgade begreppen
om enskild, om allmän och om folk-rätt. — Den ena
lasten är den andras moder, det ena felsteget är ofta blott
en följd utaf ett föregående; svaghetens illa förstådda ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free