Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med anledning af en anmälan af 1832 års
statsrevisorer nptogs frågan vid 1834 års riksdag, men i följd
af hvad efter sista riksdagen i saken förefallit, ansåg sig
statsutskottet förhindradt att rörande ersättningsfrågorna
föreslå någon vidare rikets ständers åtgärd1); ocli stånden
läto dervid bero. Deremot beslöts nu att expediera förra
riksdagens beslut om förlustsummans afskrifning, och
härmed var skeppshandelsfrågan ändtligen slutbehandlad. Det
väsentliga samband, som eger rum emellan hennes slutliga
resultat och det sätt, hvarpå 1829 års ständers beslut
blefvo af deras egna förtroendemän behandlade, har
föran-ledt oss att, med öfverskridande af den tidsgräns, som för
detta kapitel är bestämd, följa hennes handläggning ända till
slutet. Yi återgå nu till framställningen af dechargefrägans
behandling vid 1828—30 års riksdag.
Förutom anmärkningarna rörande skeppshandeln blefvo
ej mindre än 25 olika anmärkningsanledningar under denna
riksdag remitterade till konstitutionsutskottet. Endast två
af dessa fann utskottet kunna föranleda någon åtgärd
och uptog dem bland de tre anmärkningar i det s. k.
dechargebetänkandet (dat. 20 juni), hvilka icke rörde
0 Utskottets motiv lydde på följande sätt: »Då sålunda,
enligt hvad af ofvanstående uplyst är, K. M:t låtit anställa
ersättningstalan, utan att dertill vara föranledd af något
rikets ständers, konungen i underdånighet meddeladt, beslut,
och K. M:t sedermera af förekomna anledningar och efter
inhemtade närmare uplysningar i ämnet funnit skäl att
låta berörda ersättningstalan inställa och förfalla; så anser
sig utskottet förhindradt att i detta ämne föreslå någon
vidare rikets ständers åtgärd.» Härom yttrade brukspatron
Wjekx i borgareståndet den 2 juni 1834: »Hela denna sak,
så i det hela som i dess delar, har varit på ett sådant sätt
behandlad af styrelsen och vidare på så många sidor
betraktad af ständerna samt omsider af hvar och en så klart
genomskådad och insedd, att man nu mera gerna kan
instämma i det resultat, som synes hafva utgjort
statsutskottets syftemål; det nämligen, att styrelsen må erhålla
ständernas undseende, under rättvis förmodan, att den icke
mera vill synda på samma sätt, samt att saken dermed en
gång må varda slut.» Prot. III: 519 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
