Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland de yttranden, som för öfrigt afgåfvos af
konungens radgifvare, var grefve Wetterstedts det märkligaste
med anledning af livad det innehöll om utsigterna för
erhållande af konungens sanktion af det beslut, som kunde
komma att fattas. Sedan han förklarat sig gilla den af
utskotten föreslagna realisationsgrunden, men tillika anmärkt,
att ingen bestämd tidrymd borde föreskrifvas konungen,
inom hvilken han egde att utsätta dag för realisationens
början, tilläde han:
»Om, . såsom jag hoppas, genom ett bifall å rikets
ständers sida denna vigtiga fråga blifver K. M:t understäld
och jag således kallas att deröfver uttala min mening i
konungens statsråd, tvekar jag ej att här i förväg förklara,
att jag eger en för lång och lycklig erfarenhet af konungens
tänkesätt och af det behof dess lijerta eger att gå sitt
folks önskningar till mötes, så snart ett sådant begifvande
å hans sida kan förenas med hans egen öfvertygelse, med
hans värdighet och med den faderliga omvårdnad han för
oss alle hyser, att icke vara fullkomligen öfvertygad, att
konungen ej allenast skall höra, men äfven icke ogilla den
mening, jag här haft den äran för höglofliga ridderskapet
och adeln framställa».
Bland förslagets motståndare voro friherre Jacob
Cederström och friherre Kantzow de förnämste. Den
förre ogillade förslaget såsom innebärande en bankrutt och
statslånesystem, som icke allenast icke fordrat några
skattebidrag till ränta och amortissement, utan derjemte varit
nyttigt för mångens individuela lånesystem, och som i
motsats till det i andra länder öfliga statslånesystem medgifvit
nedsättningar i den taxerade bevillningen, jemte det genom
successiv nedsättning af andres kapitalförmögenhet en
allmännare jemlikhet blifvit befordrad» (R. o. Ad. Prot.
XXXI: 105). Man jemföre härmed Geijers egendomliga
yttrande, att »en sådan operation med sina olägenheter
äfven har sina fördelar, t. ex. att den såsom ett slags
tvångslån lika träffar alla och äfven träffar den
samhällsklass, som för öfrigt ingen finansteori mig veterligen
up-funnit konsten att i vanlig väg beskatta, nämligen
kapitalisterna» (Prestest. Prot. VII: 27).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
