Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denaa riksdag å nyo, och bankoutskottet föreslog —
kuf-vudsakligen enligt en af general Lefeén väckt motion —,
att myntenheten skulle blifva en »krona», motsvarande XU
speeieriksdaler. Detta hlef också ständernas beslut, ehuru
benämningen »krona» förändrades till »riksdaler courant».
Emellertid hade utskottet tillika framstält som sin åsigt, att då
regeringsformen stadgade, att myntet ej finge till »skrot och
korn», hvarmed förstodes dess vigt och finhet, förändras utan
ständernas bifall, så borde frågan om myntenhetens
bestämmande ej såsom vid föregående riksdag behandlas som ett
»önskningsmål», utan vore »ett lagstiftningsämne, som af båda
statsmakterna berodde». Denna åsigt godkändes dock endast
af bondeståndet; presterna (20 mot 17) och borgarne (23
mot 21) förklarade bestämmandet af en myntenhet vara
ett ämne, hvilket ständerna egde att som önskningsmål i
underdånighet hos K. M:t anmäla; hos adeln ansåg sig
landtmarskalken till en början ej behöfva föredraga frågan,
då den ifrågavarande meningen endast i form af
»raisonne-ment» förekomme i utskottets betänkande; men då det blef
fråga om formen för ständernas skrifvelse i ämnet, kom
saken åter före. Efter lifiiga debatter, hvarunder grefve
DE la Gardie hade rikt tillfälle att ådagalägga sin
olämplighet som ordförande, sökte ändtligen friherre Palmstierna
förena de olika meningasna om följande formulering af
beslutet: »Ridderskapet och Adeln bifaller, att rikets nu
församlade ständer hos K. M:t anhålla, det K. M:t täcktes
gifva sitt nådiga samtycke till rikets ständers beslut
angående bestämmandet af myntenheten och dess
underafdel-ningar». Äfven å detta förslag nekade dock
landtmarskal-ken proposition, alldenstund ordet »beslut» angåfve, att
ständerna i denna fråga förklarade sig ega lagstiftningsrätt
gemensamt med konungen, hvilket han ansåg stridande mot
grundlagens föreskrift. Med 17 röster mot 16 yrkade
emellertid adeln den af frik. Palmstierna föreslagna
propositionen, hvarföre frågan hänsköts till
konstitutionsutskottets afgörande. Då detta förklarade sig »finna den fråga,
livarå ridderskapet och adeln äskat proposition, icke
bok-stafligen strida mot regeringsformen», måste landtmarskalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
