- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 4. Gustaf IV Adolf (1796-1809) /
120

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan engelsmännen sålunda lärt Danmark, hvad
det kostade, att vilja bestrida England öfverväldet till
sjöss, förestod samma tillrättavisning Sverige. Engelska
flottan lemnadc den 13 April Köpenhamns redd samt
styrde in åt Östersjön. Konungen, som ännu den 20
samma månad befann sig i Malmö, erhöll genom bref
från kronprinsen af Danmark underrättelse om denna
engelsmännens tur och att ordningen nu torde komma

ö O

till Sverige. Svenska ilottan låg då ännu inom den

O O

väl befästade hamnen vid Carlskrona. Parker, som
redan den 19 om morgonen här inträffat med sin flotta,
lät följande dagen fråga amiral Cronstedt, om svenska
hofvet var böjdt att afträda från förbundet med
Ryssland eller ej; engelska flottans operationer skulle
emellertid bero på det svar han härå väntade inom 48
timmar efter depeschens öfverlemnande. Gustaf Adolf, som
vid samma tid anländt till Carlskrona, befallde
Cronstedt svara, att »konungen af Sverige beslutit, att med
tro- och redlighet uppfylla de förbindelser, hvaruti han
med sina bundsförvandter ingått, och det utan allt
af-seende på de öfverenskommelser, som någon annan af
förbundets makter träffat; å andra sidan ville han ej
vägra att mottaga förslag till de närvarande
stridigheternas biläggande, hvilka kunde blifva de Nordiska
makterna gemensamt förelagda».

Denna not, som uppsattes af kabinetts-sekreteraren
Lagerbjelke, är ganska betecknande för konungens
en-skilta tänkesätt. Emellertid följde på densamma till
hans förundran icke något svar. Man tycktes böra
vänta sig ett fruktansvärdt anfall, hvilket dock uteblef.
Förmodligen fann Parker företaget mot Carlskrona kunna
blifva för dyrt. Inloppet till hamnen var genom starka
jern kedjor förbommadt, och ledde dessutom midt igenom
tvenne starka befästningar. Parker hade derjemte sjelf
en illa tilltygad flotta. Han var ganska brydd, huru

öfver Danmarks uppförande. Konungens ovilja utbröt äfven mot
danska chargé d’affaires, som ban råkade i Helsingborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/4/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free