- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 4. Gustaf IV Adolf (1796-1809) /
132

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommo rörande den nya kejsaren, som isynnerhet öfver
hans förslag att besöka konungen i Stockholm. Gustaf
Adolf, alltid enkel och okonstlad, fruktade det lian vid
ett så vigtigt tillfälle oj skulle vara i stånd att lägga
tillräckligt band på sig, och fåfängt sökte den fine och
inställsainme Lagerbjelke, hvilken i egenskap af
kabinettssekreterare åtföljde konungen och åtnjöt högt
förtroende, att framställa i behagligaste form, huruledes
förställning är furstars dyrbaraste prydnad, m. m. A).

Baron Armfelts återkomst till hufvudstaden och
mottagande vid hofvet var en så vigtig händelse, att
de enskilta brefvexlingarne öfverflödade af anekdoter,
som vid dessa märkliga tillfällen förefallit. »Armfelt
hitkom förliden thorsdag», heter det således i en
skrif-velse från d. v. kabinetts-sekreteraren Rosenhane till
grefve J. P. De la Gardie. »Söndagen klockan 5
e. m. hade han ett enskilt samtal med konungen, sedan
han af general Lilliehorn blifvit presenterad. Samtalet
varade en timme, hvarefter han gick ned till sin fru,
mycket varm och upprörd till sinnet. Plan fick
slutligen en blodstörtning, som hindrade honom att vara på
kuren och nödgade honom hålla sig inne följande dagen.
Hvad som passerat dem emellan, vet ingen. Konungen
åtminstone omtalar detta sammanträffande utan tecken
till känslighet» 6).

5) Detta och det följande om Armfelts planer 1801 ur
Lagerbjel-kes bref till Toll.

*) De la Gard. ark., XX, sid. 118. Brefvet af den 12 Maj

1801. Brefskrifvaren tillägger: »Hertig Carl har sändt —g
till Armfelt. Man vet ej, hvad han sagt honom, men gissar,
att det var ett förbud att visa sig för H. K. H. Emellertid
går mycket folk till honom, såsom Ehrenström, Segerström,
Ahlman, biskop Lindblom, m. fl. Armfelt är mycket förändrad
till utseendet, annars sig lik». Att många motarbetat Armfelts
återkallande, kan slutas af följande utdrag ur bref från Samuel
af Ugglas till hertig Carl, Stockholm d. 1 Okt. 1799: »Hvad
grefvinnan Armfelts utnämnande till hofmästarinna hos det af
oss alla efterlängtade konungabarnet angår, var hon då
allaredan utnämnd, och efter hvad jag kunnat finna, har Kongl. Maj:t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/4/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free