Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europa om den högsinthet, hvarmed Gustaf Adolf gick
tillväga, erbjöd han den landsflyktige f. d. konungen af
Frankrike, Ludvig XVIII, en tillflyktsort i sina stater,
i den händelse omständigheterna skulle tvinga honom
D O
att öfvergifva det land, der han för närvarande fann
/skydd 2).
Gustaf Adolfs politik hade således redan nu
antagit denna ej mindre för honom sjelf, ån för
fäderneslandet olyckliga riktning, i följd hvaraf han ej kände
något högre begär, än det, att samla fiender åt
Napoleon, hvars tron han ville störta, för att återskänka den
åt Bourbonerna.
Vi hafva hittills funnit konungen utmärka sig gc-
O o o
nom ett visst sundt bedömande af flere utaf sitt
fosterlands vigtigaste angelägenheter; hans sparsamhet,
ordningssinne och rättvisa prisades allmänt, och nationen
väntade sig åtminstone ännu ej någon ny, ehuru
misslyckad, Carl XII i sin unga beherrskare.
För att förklara alla dessa ställningar och
förhål-landen, böra vi här fästa läsarens uppmärksamhet på
en omständighet, som beklagligtvis är alltför sann och
af erfarenheten bekräftad, för att kunna förnekas. /
Konungen hade under sin vistelse i Baden och vid sin
svågers hof lärt känna en viss ryktbar svärmare vid
namn Jung3), af hvars skrifter flera redan förut lära
deles benagen att genom en allmän sammansättning sätta
grän-sor mot »förste konsulns ytterligare företag». Han lät för detta
ändamål meddela Stedingk (se depesch af d. 24 Juli 1804)
förslag till en konvention mellan Sverige och Ryssland hvartill
. vi straxt skola återkomma.
2) Jfr bref från Gustaf Adolf till Toll, Carlsruhe d. 11 Maj 1S04.
•1) Jung hade börjat sin bana som skräddare och skolmästare,
utmärkte sig sedan som skicklig ögonläkare, blef 1787 professor i
nationalhushållningen uti Marburg, samt kallades 1803 af
kurfursten af Baden alt tillbringa sina öfriga dagar i dess stater.
Att Gustaf Adolf personligen kände Jung, är säkert: han säger
det sjelf i sina bref till hertig Carl, hviika äro skrifna efter
1809. Då Jung vid denna tid (1804) var bosatt i Carlsruhe
samt åtnjöt kurfurstens vänskap och ofta syntes vid hofvet, skulle
ett motsatt förhållande varit underligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
