- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 4. Gustaf IV Adolf (1796-1809) /
328

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kejsarinnan ¡if Ryssland, eftersträfvade ett slags hemligt
inflytande. Sedan Badiska hofvet omfattat det fransyska
intresset, upphörde hon isynnerhet ej att gifva den
förstnämnda goda råd, huru hon borde bete sig, för att
ändra konungens, sin gemåls, uppförande och härigenom
försöka att förekomma det fall, hvilket han eljest, såsom
hon förutsade, osvikligen skulle bereda såväl sig sjclf,
som sin familj.

En dag då drottningen från sin mor mottagit ett
bref af ofvannämnde syftning 2), blef hon öfverraskad af
sin gemål, som med en sträng och häftig ton begärde
att få se hela denna brefvexling. Naturligtvis lydde
Fredrika, men huru gerna och med hvad grad af mod,
kan hvar och en förstå. Hennes olyckliga aning slog
också in. Ty knapt hade Gustaf hunnit att
genomögna dessa bref, förrän han råkade i den häftigaste
vrede. Han öfverhopade sin ädla och aktningsvärda
gemål med de mest opassande beskyllningar, for ut i
otidigheter emot hennes mor, samt sade sig vara förrådd
i sin egen familj. Hans tillstånd var i sanning
bekla-gansvärdt, emedan bitterheten och hämnden så
förvirrade honom, att han föga visste, hvad han sade. »Jag
’dr den olyckligaste varelse pä jorden», utropade han,
under det han vridande händerna mätte golfvet med
häftiga steg. »Jag har sett de heligaste■ band, som kunna
förena de dödliga, ja sjelfva blodsbanden brytas» .... Och
detta sade han icke allenast till drottningen, utan till
flere af sin närmaste omgifning. Ja han gick så långt,
att han för tillfället afbröt allt umgänge med sin maka,

2) l detta bref yttrar markgrefvinnan ocksä, att Gustaf tyckte om
Elisabeth; att hans modiga beslut att trotsa Catharina midt i
hennes hufvudstad (se föregående del, sjunde kap.), hvarför man
så mycket berömde honom, endast härledde sig af hans lidelse
för Elisabeth, samt att denna prinsessa ingifvit honom tankan
att anhålla om Fredrikas hand. Denna uppgift innehåller
således en märklig bekräftelse på en mängd saker, som vi i
föregående del af detta arbete anfört beträffande Gustaf Adolfs
vistelse i Petersburg och der förefallne tilldragelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/4/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free