- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 7. Carl Johan och hans tid (1812-1814) /
96

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

fortsätta kriget på andra sidan Rysslands gränser, att
befria Tyskland och öfvertaga Europas ledning. Redan
i Januari månad 18 13 gingo ryssarne öfver Niemen
och utbredde sig derefter med temlig lätthet öfver hela
Norra Tyskland ända till Hamburg. Under tiden hade
konungen af Preussen, Fredrik Wilhelm III genom
fördraget i Kalisch den 28 Februari 1813 på det
närmaste och förtroligaste förenat sig med kejsar Alexander,
som i början af April med ryska luifvudstyrkan
passerade schlesiska gränsen. Samtidigt framryckte de
förenade ryska och preussiska härarne 8) i nästan alla
riktningar ända till Elbe, hvilken flod de under Wittgen-

O ’ O

stein och Blücher stående kårer till och med
öfvergingo, Wittgenstein på linien mellan Magdeburg och
A^ittenberg och Blücher vid Dresden.
_° å

af hans skrifvelser, hvari samtliga dessa egenskaper bjerlast
framträda. Bil. N:o 19. För öfrigt härflöto Steins fiendtliga
tänkesätt emot kronprinsen och Sverige från flera
bevekelsegrunder, hvaribland följande voro de förnämsta: 1) fruktan för
alltför mycket fremmande inflytelse i Tysklands angelägenheter, helst
Sverige föreslagit, att Danmarks skadeersättning för Norge skulle
tagas på Tysklands kust emellan Elbe och Oder; ’2) hätskhet i
anledning af Sveriges icke-uppträdande i Tyskland sommaren 1812,
då Stein så ifrigt önskade detta uppträdande; 3) misstroende till
den fransyskt sinnade svenska nationen och adeln; 4)
underskattande af Sveriges vigt på grund af dess ringa folkmängd och
makt, hvartill slutligen bör 5) läggas personligt bat emot
kronprinsen, hvars fransyska ursprung och på tysk bekostnad
beräknade rent svenska politik jemte det stora inflytande han
förstått tillvinna sig hos kejsar Alexander tillsammantaget ej voro
afsedde att väcka synnerlig välvilja och förtroende hos en (sina
alla stora egenskaper oaktadt) så hältig, bitter och ensidigt tyskt
sinnad man som Stein onekligen var. lian för sin del bidrog
sålunda åtminstone icke att stärka förtroendet mellan
kronprinsen och kejsar Alexander; men (såsom vi få se) han var ej den ende,
som i denna riktning utvecklade mycken, ehuru öfverhufvud taget
alltid fåfängt spilld verksamhet (jfr Steins Leben, III, s. 202-244).
General York gjorde början till Preussens förening med
Hyssland genom den beryktade konventionen i Tauroggen (den 30
December 1812), hvarjemte han jemte sin kår tillsvidare
förklarade sig neutral, men beviljade ryssarne fullkomligt fritt
genomtåg genom preussiska landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/7/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free