- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 7. Carl Johan och hans tid (1812-1814) /
139

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■139

kejsaren som också ville tala med mig i samma ämne,
samt tillade att hon då skulle lemna mig ett bref’ till
E. K. II. och hvilket bref jag nu torde få öfverlemna.»

»Den 18 om aftonen kallades jag åter till hertigen
af Bassano och följde honom omedelbart till
Tuilerierna. Vi afstego i pavillon de Flore och jag infördes
till kejsaren, som kom temligen tvert emot mig men
med ett nådigt utseende och en mild röst sade mig,
att han fått veta, det jag önskade återvända till mitt
fädernesland; att H. M:t ville visa mig sin välvilja
genom att uppdraga mig en beskickning till konungen af
Sverige, samt att, denna borde gå ut på att betyga de
vänliga känslor han hyste émot konungen och E. K. H.»

»Derpå genomgick kejsaren i korthet alla de
klagomål, han trodde sig kunna ega emot Sverige, såsom
icke-iakttagandet af kontinental-systemet; de emot
franska kaparne utförde våldsamheter, m. m. A andra
sidan glömde han ej de förebråelser, kungen kunde rikta
emot franska styrelsen i och för infallet i Pomern, med
tillägg att ban ogillat de mått och steg hans generaler
der vidtagit och hvilka icke öfverensstämde med hans
politik, men att hans värdighet icke tillät honom att
desavuera sina marskalkar, o. s. v. Slutligen öfvergick
ban till hufvudsaken, i det han sade, att han ej
betraktade en svensk armés landstigning i Pomern såsom
en fiendtlighet, så länge den inskränkte sig att
ockupera en provins som tillhörde Sverige, samt att när de
franska härarne, öfver hvilka kejsaren redan tagit sjelf
befälet , framryckte för att drifva fienden tillbaka på
andra sidan Elbe och Oder och hvilket ej kunde dröja
länge, de ej skulle intränga på Pomerns landområde
äfvensom att nämnde provins liksom Sverige skulle
under tiden vara i ett fredligt åtnjutande af sin handel;
alla i Frankrike befintliga svenska krigsfångar skulle
äfvenså återskickas, så snart besättningen å kaparen
Merkurius blifvit satt på fri fot. H. M. befallde nu
hertigen af Bassano uppläsa den not, som i Februari
1813 öfverlemnades till herr d’Ohsson, och som utgjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/7/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free