Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
t
Som vi redan antydt, hade kronprinsen sett sig
tvungen att i afseende på de följande operationerna till
en viss grad gifva vika för de åsigter och önskningar,
som från flere håll uttalat sig, och enligt hvilka han
omedelbart borde följa den allierade härens venstra
flygel ända till Rhen och in i Holland. lian hade ic!:e
envist velat motsätta sig denna plan, emedan han
hoppades att med en del af sin armé kunna följa denna
riktning och emedan ban måste behaga kejsar Alexander,
som lagt sig ut för att förskaffa oss så väl Österrikes
biträde till fördraget i Petersburg, som detta hofs
intervention i Köpenhamn.
Emellertid skyndade tiden, och redan om morgonen
den 2 I infann sig general Adlercreutz hos prinsen för
att anhålla om marsch-order. H. K. TI. var alltså snart
färdig att lemna Leipzig och suveränerna, hvilka
hädanefter ensamt afgjorde öfver Europas och till en del
äfven öfver hans egna angelägenheter. Hans sista
sammanträde med dem har skingrat alla illusioner. Hur
långt skall ban ryckas fram med händelsernas ström?
och hvarthän skall den föra? Han har velat marschera
emot danskarna. Men de skäl ban framlade för att
stödja denna åsigt vunno icke erkännande; man bestridde
hans politiska betänkligheter och hans deraf följande
krigsplaner. Det oaktadt försäkrar kejsar Alexander på sin
heder, att allt skall förr eller sednare ordnas i enlighet med
våra önskningar, och prinsen tar denna försäkran tiil
godo med allt utseende af uppriktighet.
Vid återkomsten från detta sitt afskedsbesök hos
suveränerna syntes han icke synnerligen lugn. De moln,
som skugga hans panna, antyda att en inre oro arbetar
i hans själ. Denna fysionomi, vanligen så välvillig, så
tilldragande, bar prägeln af ett hemligt missnöje, och
hans tal förrådde understundom någon anledning till
O O
bekymmer. Man trodde sig veta, att han sagt starka
sanningar åt kejsar Alexander, som fortfarande såg
Xa-poleon med det mest elaka öga, och att han till och
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
