Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ns
nödvändiga förändringar, samt att så snart dessa
forändringar blifvit af storthinget öfvervägde och beslutne,
storthinget högtidligen skulle utvälja och erkänna
Sveriges konung Carl XIII för Norges konstitutionella
konung. I frågan om konungens proklamation förrän
konstitutions-förändringarne blifvit beslutne voro 47
ledamöter emot och 33 för. Grunden till de förras
mening var den, att norska folket skulle anse sina rättig-
o ’ o
heter äfventyrade, om konungen valdes, innan dessa
voro bestämda och fastställda. Tillika åberopades, att
så tillgått vid konung Carl XIII:s utväljande i Sverige,
ehuru ban egde arfsrätt till tronen.
Efter det föreningen mellan Sverige och Norge
således blifvit i förväg besluten af storthinget, begynte
man allvarligt genomgå de förändringar i grundlagen,
dem storthinget efter öfverenskommelsen med de svenska
kommissarierne ansåg nödvändiga i anledning af
föreningen. Med några få undantag, hvaraf vi redan nämnt
de förnämsta’), och tillägg2), blef det svenska
konstitutions-förslaget af storthinget antaget, och vid
diskussionen derom i thinget yppade sig skiljaktiga meningar
hufvudsakligen endast i de vigtiga frågorna om honungens
myndighet öfver krigsmakten och den om naturalisationen.
De närmare omständigheterne och förhandlingarne
härvid äro af historien så allmänt kända, att vi kunna
förbigå dem.
Under tiden hade ett missförstånd eller en missämja
uppkommit, som hotade med de allvarsammaste
förvecklingar. De otillbörliga inskränkningar i konungamakten 3)
1) Se straxt ofvanföre.
2) Dessa utgjorde tre nva §§, dem storthinget föreslog, nemligen
1) Norge har rättighet föra en särskild handelsflagga, men
örlogsflaggan blifver en ur.ionsflagga; 2) norska folket svarar blott
för sin egen nationalskuld, samt 3) Norge skall hafva sin egen
bank, sitt eget mynt- och penninge-väsende.
3) Vi afse härmed förnämligast kapten Motzfelts (den 25) föreslagne
redaktion af den 25 g (angående konungens befäl öfver
krigsmakten); sedermera vågade man till och med sätta i fråga, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
