Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’317
liar troget tjenat Sverige, bidragit till Europas befrielse och nu vill
Återställa Frankrike åt fransmännen.»
Till denna proklamation, hvartill ofvanstående blott utgör ett
ofullkomligt utkast, borde bifogas anvisning om ett ställe, hvarest
särskilda klasser eller auktoriteter till ett bestämdt antal borde
samlas för att skrida till Napoleons afsättning och till proklamerande
af de tre eller fyra artiklar, hvilka skulle motsvara alla fransmäns
önskningar och frihelsbehof.
De förbundne, hvilka så ofta förklarat sig icke kriga emot
Frankrike, skulle svårligen kunna förneka sig lill den grad att ogilla
cn dylik proklamation; isynnerhet skulle England, hvarest
nationalkänslan är kraftigt emot alt kriget skall hafva för mål att påtvinga
Frankrike en styrelse som den icke vill ha, svårligen kunna sälla
sig emot nationens önskningar: folket skulle gilla denna
proklamation, och ministèren skulle icke våga ogilla den.
Fransmännen skulle blifva öfverraskade och förtjusta öfver att
se sig behandlade med aklning och rådfrågade trots deras betryck.
De skulle igenkänna en upphöjd och ädelmodig landsmans hjerta,
och de skulle ännu mera älska den höge och mäktige medlaren,
hvilken på sätt och vis skulle hafva lålit återupprätta nationens
förödmjukade heder. Ifall något missnöje ho« någon af
bundsförvandterne skulle yppa sig, skulle den ädle medlaren se sig stödd
af nationen, den han sålunda skulle hafva återupplyftat, och
det skulle blifva ett vackert skådespel att se detta Frankrike,
van-mäktigt och besegradt under en korsikanare, ånyo blifva starkt och
okufligt vid en fransk hjeltes maning.
Jag yrkar på sammankallandet af några landets forna
myndigheter, emedan det är ett oting alt uppmana en nation att uttala sig,
så länge den icke har några organer. Man måsle gifva henne
sådana, och delta kommer genast att ske, om man återinkallar deri
representation, hvilken varit den sista lagliga. För att i nationens
ögon göra denna åtgärd ännu mera omtyckt, föreslår jag alt bifoga
en lisla på de bland medlemmarne utaf deparlemental-kollegerna,
hvilka deras deparlementer skola skicka dit.
Fördelen af att hafva kårer, hvilka skola lala i nationens namn,
är omätlig under alla förutsättningar. Denna representation
uppväger fullkomligt den s. k. senalen, hvilken torde envisas att blifva
Napoleons verktyg, erbjuder Fransmännen en föreningspunkt, och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
