Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET,
De politiska partierna ocli den nllmnima sinnesstämningen
bland Europas furstar oeli folk. Sveriges nya
saniliälls-skiek oeli nyvalda furstehus. Föreningen emellan
Sverige oeli \orge.
(1814-1815).
Napoleons fall och anledningen dertill. — Ludvig XVIII åter uppsatt på Fraukrikes
thron. — Europas öfriga furstar återkomna till sina stater från det stora kriget. —
Folkens fri hetsförhoppningar. — Europas tillstånd förändradt. — Revolutionens och
den Napoleonska despotismens inverkan på de politiska och sociala förhållandena
samt på den allmänna uppfattningen af statens lif och betydelse. —
Nationalitetsbegreppet och de historiska traditionerna. — Det konstitutionclt-monarkiska
samhällsskickets företräden. — Genomgripande förändring i folkens religiösa och sedliga
stämning. — Folkens fordringar och de krafter, som bekämpade dem. — Den absoluta
furstemakten. — Byråkratien. — Bördsaristokratien. — Kyrkan. — Det allmänna
be-hofvet af ordning och fred. — Den reaktionära andan hos Kongressen i Wien. —
Na-tionalitets-intresset undertryckt af legitimitets-iutresset. — Sveriges ställning olik de
öfriga Europeiska staternas. — Grunden till detta förhållande. — Det Svenska
samhällsskickets ursprungliga karakter och historiska utveckling. — Den Svenska
friheten aldrig kufvad. — Statshvälfuingen 1809 och den nya statsförfattningen. — Denna
författnings hufvudinnehåll. — Dess förtjenster. — Dess mest framstående brister. —
Ståndsfördelningen. — Einbetsmännens öfverdrifna inflytande inom representationen
och olämpligheten deraf. — Carl Johans politiska verldsåsigt. — Det oberättigade i
klandret emot 1809 års grundlagsstiftare. — Sveriges lyckliga inre ställning under
huset Bernadotte. — Dess oberocndo af åsigtcrna vid Kongressen i Wien. — Carl
Johans och Svenska folkets högsinnade handlingssätt emot Norge. — Spår af
förenings-plancr i Skandinavien före 1397. - Kalmar unionen. — Sverige och Norge förenade
under Carl Knutsson. — Förenings- eller förbunds-planer hos Gustaf I, Erik XIV,
Gustaf II Adolf och Axel Oxenstierna, Carl X Gustaf, Carl XI, Carl XII, hos do
ofrälse stånden 1743, hos Gustaf III och männen af 1809. — Föreningens fullbordan
den 1 November 1814. — Glädjen deröfver i Sverige. — Missnöje med de frisinnade
föreningsvillkoren. — Carl Johan, hyllande dessa redan från början, förblir trogen
sina grundsatser och sina löften samt tillbakavisar alla yrkanden om Norges
införlif-vande med Sverige som tu rike. — Märkvärdigt bref från Adlercreutz till Wirsén. —
Det Norska storthinget och de Svenska kommissarierna. — Grefve G. Löwenhielm
och Excellensen von Engeström. — Carl Johans uppfattning af föreningens betydelse
och ändamål. — Hans personliga ställning till föreningsfrågan. — Råd och yttranden
till Carl Johan af fru Stael och grefvinnan Pappenheim. — Klagomålen emot
föreningen och dess stiftare mer eller mindre obefogade. — Tänkesätten i Norge. —
Yttranden om föreningen af Norrmännen Monrad och Dunker m. fl. — Anförande af A. G.
Silfverstolpo på riksdagen 1815, - Hvad vi Svenskar täuka om Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
