Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beslutet härom hittades vid det bekanta herremötet
i Opslo (den 26—28 Juni 1319), der den första
unions-akten, med strängt fasthållande af likhetsgrundsatsen,
upprättades emellan Sverige och Norge under förutsättning,
att Magnus Eriksson, det senare rikets arfborne
thron-följare, valdes till konung äfven i Sverige, såsom ock
skedde omedelbart derefter (den 3 Juli 13 19). Denna
union — en personal-union, hvari den gemensamma
konungen var det enda statsrättsliga föreningsbandet
emellan de båda rikena — kunde icke tillfredsställa
någon-dera af hennes medlemmar. Uppkommen, såsom den var,
mera i följd af yttre omständigheter, än af mogen
öf-verläggning, betraktades den å ömse sidor under den
korta tiden af sin tillvaro mindre som ett godt, än som
ett för ögonblicket nödvändigt ondt, från h vil ket man
borde så snart, som möjligt, befria sig. Denna åsigt
utgick emellertid ingalunda från någon hätsk eller af~
undsam stämning emellan de tvänne folken, Svenskar och
Norrmän, inbördes, ty »dertill finnes vid denna tid och,
man kan säga, under hela denna förening ej det minsta
spår», utan grunden låg i hvartdera af de båda rikenas
statsrättsliga förhållanden och den ringa utveckling, dessa
ännu hade uppnått. Det rike, som led eller åtminstone
ansåg sig lida mest af föreningen, var dock Norge, hvars
gamla författning förutsatte konungens ständiga närvaro
i landet, och då konungen till följe af de faror, som
från flera håll under denna tid hotade hans rike,
mindre ofta kunde uppehålla sig i Norge, uppkommo der stora
olägenheter och dermed följande missnöje. Den allmänna
längtan efter föreningens upplösning blef således allt
lif-ligare, och behofvet deraf allt mera påträngande. Efter
tjugofyra års förlopp var också de båda grannstaternas * i
Norske Kirkeshistorie under Katholicisincn II: 109, 114—
119, 180 IT.; Werlauff, om krigen imtllem Danmark og Norge
i Slutningen af det trettende og Bcgyndelsen af det
fjor-tende Aarhundrede, med nogle Bemaerkninger over de
tidli-gere Forhold mellem Rigerne (i Nord. Tidskr. II: 480—521)
och Sfyffe i Tidskr. för Litterat. 1851 sid. 141 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
