Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fast beslutsamhet emottaga botemedlet deremot, det må
vara huru bittert och påkostande som helst»’).
Härmed ftro emellertid förnöjsamhetens dagar förbi.
Menniskans okufliga begär efter något bättre är åter
satt i rörelse, och hennes oförmåga att stå stilla
framträder dermed genast i hela kraften af den eldiga
ansträngning, den envisa ihärdighet, hvarmed hon söker
tillfredsställa sin andes oroliga längtan att utan uppehåll
rycka framåt.
Dessa allmänna anmärkningar ega sin tillämpning
på samtliga de Europeiska staternas egendomliga inre
ställning och särskildt på vårt eget fäderneslands vid
tidpunkten för de Napoleonska krigens slut och under
loppet af de närmast derefter följande fredsåren.
Sverige vid slutet af år 18 14 och vid början af
år 1815 befann sig under inflytelsen af den lifligaste
glädje. Nationen hade knappast uttryck för andra
känslor, än sin tacksamhet och sin tillfredsställelse med
freden, med den nyss afslutna föreningen och i främsta
rummet med thronföljaren, hvilken i detta ögonblick
allmänt och utan motsägelse erkändes som förnämsta
upp-hofvet till allt det goda och för framtiden löftesrika,
hvaröfver man nu fröjdade sig.
Man har kallat denna tidpunkt för den Svenska
nationens och den Bernadottska dynastiens smekmånad,
utmärkt som den var från folkets sida af den lifligaste
beundran för en furste, hvars hjeltebragder, efter de sista
segertågen kringskimrade af ny glans, gjorde honom i
allmänhetens ögon till de store Carlarnes och
Gustaver-na8 like; hvars tapperhet endast ansågs öfverglänsas af
hans ädelmod och tnensklighet som segrare; hvars fält—
herretalenter och statsmannaegenskaper sattes i
jernn-bredd med sjelfva Napoleons, »tidehvarfvets störste man»;
och hvars rikedomar troddes nästan outtömliga, så
mycket mer som hans frikostirjhet vida öfverträffade allt,
’) Jfr Guizot, Mémoires pour servir a l’histoire de mon temps,
I: sid. 78. Leipzig, ed. 1858.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
