- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
256

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryggade tillbaka för denna kamp mot fördomarne, hvars
följder utan tvifvel ingåfvo honom betänkligheter, och
han föredrog att med alla de medel, som stodo honom
till buds, söka vid sig och sin ätt fästa ett stånd, hvars
redebogna lydnad och villiga, underdånighet alltid skulle
vara af vigt på samma gång, som dess glans, i samma
mon den blott var en reflex från hans egen ära och
makt, icke kunde annat, än smickra hans fåfänga.

Denna af Carl Johan från hans för6ta steg på
Sveriges jord åt den adliga aristokratien egnade
hyllning, hvilken säkerligen, i det den bidragit att fördröja
den allmänna rättens seger öfver privilegiets och
för-domarnes välde, utöfvat ett hämmande inflytande på
utvecklingen af vårt samhällslif, hade ännu vid denna
tidpunkt icke hunnit åstadkomma någon störande
inverkan på det goda förhållandet emellan honom och den
öfriga nationen. Tvärtom kan med full sanning sägas,
att detta fortfarande bar prägeln af en kärlek och en
tillit, hvarpå staternas historia torde ega få motsvarande
exempel att uppvisa.

Ständernas uppförande 18 15 hade, såsom vi visat,
i allmänhet icke jäfvat dessa tänkesätt hos nationen.
Men under denna riksdag hade dock åtskilliga, mer
eller mindre enstaka, företeelser framträdt, som antydde,
att man med all tacksamhet för det goda, man redan
vunnit, likväl ieke var blind för bristerna i det
bestående eller utan oro för de faror, som ur dessa kunde
utveckla sig för landets och nationens framtida
ställning. Midt under glädjeyttriugarne och loftalen hade
ett och annat skärande missljud förnummits. Klander
emot de s. k. ministiarne hade blifvit uttaladt,
visserligen med aktningsfull hofsamhet, :nen dock tillräckligt
allvarsamt för att väcka styrelsens bekymmer och
tilldraga sig den stora allmänhetens deltagande
uppmärksamhet.

Ehuru härigenom ingalunda någon rubbning i
landets förtroende till regeringen hade inträdt eller vid
denna tid ens tyckts vara att befara, kändes dock för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free