- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
270

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

veto’), dels äfven genom förbudet mot allt adlande och
i frånvaron af alla personliga och ärftliga
företrädesrättigheter.

Den 4 Juli 1815 hade, enligt det vid sista
ururtima storthinget (den 23 Nov. 18 14) fattade beslut,
Norges första lagtima storthing sammanträdt. Det
öppnades å konungens vägnar af riksståthållaren, och ett af
dess första beslut gällde riksakten, som med några
re-daktionsförändringar antogs den 3 I Juli2). För öfrigt
sysselsatte sig storthinget, liksom den Svenska riksdagen,
hufvudsakligen med att undersöka och ordna den nya
statens finansiella förhållanden, hvilka i likhet med
landets hela penningeväsende befunno sig i det mest
förvirrade tillstånd — en källa till de största bekymmer
och föremål för de allvarligaste öfverläggningar. Redan
vid den tidpunkt, då genom Ivielertraktaten Norge
skildes från Danmark, befann sig dessa båda rikens
pen-ningeväseude i det eländigaste skick’). En massa ofon-

’) Då om detta suspensiva veto i Norge så mycket blifvit både
i tryck och tal yttradt, kan det förtjena anmärkas, att i
England konungen icke gjort bruk af sitt veto sedan —
1692, då Wilhelm III afslog en bill, som parlamentet tre
år i rad antagit. Se Custance, Darstellung der Engl.
Staats-Verfassung, Braunschweig 1827, sid. 96.

a) Landsdomaren Nansen gjorde dock skarpa anmärkningar till
protokollet (den 5 Sept. 1815) i anledning af »ett s k.
diktamen af en viss A. G. Silfvei stolpe», hvilket enligt
Nan-sens förmenande innehöll »emot Norska nationen kränkande
utlåtelscr, som icke kunde annat än göra ett obehagligt
intryck på nationens representanter». Se härom Kongeriget
Norges forste ordcntl. Storthiugs Forhandlinger i aarene
1815 og 1816 I: 2: 23—59.

s) Kursen på Köpenhamns börs, som under de 4—5 första
månaderna af 1813 hade stått 2000 pet (d. ä. 2000 R:dr
= 100 Riksd. Ilarab. B:ko), föll kort derefter till 14,000
pct. De sista dagarne af 1813 kunde man dock för 8|
Rbd köpa en species i silfver. Se M. Br. Tvethe, Norges
Statistik, Kristiania 1848 sid. 183 och Nathanson,
Börs-operationerne 1807—1814, Köpenhamn 1857, sid. 87 Jfr
Blom, Norge 1814 sid. 61 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free